Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och fri grund, utgör den en makt. isom
är orubblig, en makt, som
arbetsgivarna ovillkorligen måste räkna med- Att
lantarbetarerörelsen i sig innesluter
stora möjligheter visa tydligt nog de
strider, som med framgång förts
tyi-der de sista åren i Skåne, samt vid de
båda bolagsdomänerna Skultuna och
Surahammar i Västmanland.
Visserligen har ej vid någon istrid gjorts några
väldiga, översvallande vinster, men i
de flesta fallen blev ändå
arbetsgivaremakten förlorande part, trots att allt
-för ofta under dessa för offentlighetens
ljus mindre utsatta strider även de
tarvligaste åtgärder icke försmåtts för
att bringa arbetarna nederlag.
Med Svenska lantarbetareförbundet
som vapen, det förbund, som innesluter
så stora möjligheter, skall i framtiden
skridas till aktion mot det stenhårda
lantjunkerväldet, för att uppdraga en
stor och nedtryckt klass, som under
århundraden hållits i träldom — i de
tänkbarast usla levnadsvillkor. Med
organisationsvapnet skola nu likväl
dessa nedtryckta skaffa rättvisa både
åt isig själva och sina ’efterkommande.
Svenska lantarbetareförbundet är en
makt, som arbetsgivarna icke kunna
ignorera. Det är en ny kampfaktor,
— till arbetarklassens befrielse — oeh
en. .vars styrka och betydelse för
framtiden nog kommer att visa siig större
än vi nu rätt kunna beräkna eller ana.
Från utlandets tidskrifter.
”Fackföreningsdemokrati
’ A 11 d e 1 e s s o m h o s o s s ’ ’ kunde
man också sätta som rubrik för de
förhållanden. om viilka vår bekante
partivän Ed. Berns te in iskriver i ”Soz.
Monattéhefte ” en intressant redogörelse.
Vi återgiva här nedan dess huvuddrag:
Varje arbetarrörelse har demokratin i
blodet, eljes är ilien en vrångbild av sig själv.
Men demokratin är en princip, ingen färdig
formel. ’En grupp på 100 eller 100,000
personer kan’ icke ordna sina förhållanden på
alldeles samma sätt, ocli det samma gäller
under alla andra olikartade omständigheter.
Ett exempel på vilka konflikter här kunna
-uppstå ger eu brytning mellan styrelsen för
tyska ’ u,årn- och metallarbetareförbundet”
oeh ett stort antal förbundsmedlemmar i
Manniheim. Där hade en större verkstad i
. ofet. 1908 fordrat nedsattia aekordslöner,
viltet besvarades med strejk. Den 29 nov.
meddelades >att arbetsgivareföreningen för
Mannheim och omnejd enhälligt beslutat.1
allmän lockout från. 1 jan. 1909, därest icke
arbetarna vid verkstaden i fråga, ”die
Stre-belwerke”, senast 15 dec. åter npptogo
arbetet. Lockouten skulle ha drabbat bortåt
15,000 arbetare samt deras familjer.
. Städernas myndigheter sökte nu medla, och
styrellsen för ”die St.rebelwerte ” gjorde
några eftergifter, vilka arbetarnas
förtroende-’imän syntes reflektera på. Men de strejkands
själva voro aiv annan mening. Mot den
hem-stälhvn, som gjordes av
Metallarbetareförbundets platsexpeditör Vorholzer samt
förbundsstyrelsens ombud Massatsch, ’beslöto de den
16 dec. med 397 röster’av 428 att fortsätta
strejken. Oeh när Maesatscili varnade med
hänvisning på att 15,000 man skulle bli
lockout,‘ide svarades: ”Det är just det W vilja!”
Fackförbundets styrelse sammanträdde nu
oeh uttalade enhälligt att strejkens
fortsättning’ blott kunde ha ogynnsamma följder,
varpå en ny omröstning hölls den 23 dec.
ilen fortfarande var majoriteten för strej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
