Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de på samma gång framryökningen
från förra periodens 50 å 60 vanligen
säkra röster. Men framför -allt
befästa isådana strider sida vid sida den
naturliga politiska gruppering, som icke
den enes eller andres önskningar eller
teorier, utan den politiska ställningens
egen inre nödvändighet för närvarande
här i landet framdriver ock som därför,
till högerns raseri, kommer att visa sig
starkare än alla doktrinära
förkastelse-domar.
Att denna vänsterikärna de senaste
dagarnas kamp om riksdagens rätt
Växt ut till 2/3 majoritet och hållit
samma proportion även på de
viktigaste voteringarna under fjärde
huvudtiteln, om hauhitserna och
Boden-anslaget, är ju i friskt minne, liksom att
den tyvärr i fråga om kasärnbyggnads-
avsättningen och ökningen till det
frivilliga skytteväsendet åter sjönk till
ett 90-tal. Men om gränsen åt höger
alltså är flytande och går olika i skilda
frågor — ju tydligare huvudstriden
visar sig stå mellan f ö r s t a k a m m
a-ren ’odh dess åt höger påspädda r
e-g e r i n g å ena sidan, a n d r a k a
inni a r e n s vänster å den andra, dess
mera ”klarnar det över vägen”, som
vi iskrevo på denna plats i
januari-häftet, och desto bestämdare måste både
bland de liberala o c h inom
socialdemokratin fordras, att ingen får för
enskilda tycken odh misstycken vältra
stenar i vägen för den börjande
vänstersamlingen mot ett allt mera
övermodigt utmanande
första-kammar-välde.
Hj. Branting.
Den revolutionära syndikalismen.
För TIDEN av OTTO JÄRTE.
(Forts. fr. n :o 2, 1908 och 1 o. 2, 1909.)
VII.
I föregående artikel visades hur de
franska arhetsbörsernas federation,
”Fédération des Bourses du
Trava il” (F. B. T.) i mitten av
1890-talet Mev medelpunkten inom den
franska fackföreningsrörelsen, hur där
under den alltmer skärpta
motsättningen till de politiska socialistiska
partierna (den ”parlamentariska
socialismen”) vissa idériktningar började
uppstå och propageras, vilka
sedermera ingått som huvudbeståndsdelar i
den ”revolutionära sy n d i k
a-1 i B men”. Hubert Lagardelle, den-
na skolas främste teoretiker, har därför
döpt F. B. T. till ”f ö
r-syndikalis-men ’ ’.
Nu är att lägga märke till att
eftersom ordet syndikalism kommer ur
ordet syndicat = fackförening, kallas
h e 1 a fackföreningsrörelsen enligt
franskt språkbruk för ”syndikalism”,
vare sig det rör reformistiska eller
revolutionära riktningar; på samma sätt
som i England fackföreningsrörelsen
’heter ”thé trade-unionism ”. Om
därför det märkvärdiga skulle inträffa, att
en fransman lärde sig svenska så pass
-bra att han kunde stava igenom en
svensk uppsats ocli han i övrigt inte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
