Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
luv, söm de nu äro dömda att
tröska, med, bl’i en ’långt ifriare.
En prälst, som tiill text för sin
predikarn valde ett stydké ur Platos
dialoger, Cicenos odh Senecas
moraliska skrifter, eller lämpliga delar av
forntidens poesi oeih retorik, skulle
sannerligen icke (förnedra vare sig
själv eller platsen, oeh bland sina
åhörare skulle han klunma påräkna lika
mycken andakt odh uppbyggelse som
nu, kansike litet därtill.
Allrtså, såsom den humanistiska och
särskilt den antika odlingenis
representanter i en tid av övervägande
ingenjörs- eller köpmannlahildning borde
prästerna fortfarande ha en mission
att fylla. Härmed är d«0v icke sagt,
att det btorde vara dem eller någon
människa ’förmenat att kämpa för
kristendomen, till och med i dess mest
”ortodoxa” form, iså länge och så
mycket var och en hiar ’lust, blott att ingen
skulle tvingas att göm det mot sin
övertygelse. I detta som andra
avseenden torde man tryggt kunna lita
till utvecklingens egen lag, om endast
inga konstlade skrankor uppställas
mot dess verksamhet. Denna fordran
synes också tidsenlig. Det är nu snart
hundra år sedan karddnallkollegiet i
Rom upp’hävde sitt på 1500-talet
fattade .beslut, att alla anhängare av det
kopernikanisfca världssystemet skulle
stämplas såsom käittlare; kan det då
icke månne vara på tiden att nu
upphäva de analoga ’besluten av år 1593
i Uppsala elller år 325 i Nicaaa?
Dualismen i den Malthuska befolk=
ningsläran.
För TIDEN av GUNNAR LÖWEGREN.
I.
Vid varje behandling av frågan om
omtänksamhet vid prokreationen
möter man ett namn och en teori, som
ingen kan förbigå. Det är Robert
Malthus och hans lära om
folkökningens förhållande till
subsistensmed-len. I trots av de mer än 100 år, som
förflutit sedan han utgav sitt arbete
i denna fråga, står nämligen hans
berömda ”Essay on thé population” än
i denna dag som det centrala arbetet
på området, och är hans anseende så
stadgat, att man rent av kan säga, att
de vetenskapsmän, som efter hans tid
behandlat nämnda problem, väsentligen
kommit att skriva om sitt förhållande
till Malthus oeh hans läror. I
dagligt tal har namnet på det ekonomiska
befolkningsproblemet helt enkelt över-
gått till att heta den Malthuska
befolkningsteorien.
Genom att på detta vits
populariseras, har läran emellertid ej undgått att
både förvanskas och missförstås, och
har det allmänna medvetandet ej varit
tillräckligt vitt för att särhålla
Malthus’ lära från hans efterföljare, d. v. s.
att hålla klar distinktionen mellan
Malthusianismen och
neo-Malthusian-ismen. Även ett annat missförhållande
skulle man kanske kunna tillskriva
det anseende, som Malthus ernått, oeh
det beslag, hans speciella lära lagt på
studiet av befolkningens förhållande
till subsistansmedlen, nämligen det, att
man högst föga gått utöver den
innebörd, i vilken Malthus uppfattade
frågan, att man nästan uteislutande
behandlat just d e argument, som Malt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
