Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ingen annan än en koncentrering av den
populära uppfattningen 0111
folkökningens absoluta nytta. Detta
förhållande är väl värt att ihågkomma,
enär det bidrager till att giva en delvis
annan belysning såväl åt Malthus’ lära
överhuvud som särskilt åt den grad av
kausalitetsskärpa, vilken ihan givit åt
sin s. k. lag. Det torde nämligen vara
alldeles odisputabelt, att Malthus i
broschyren och Malthus uti de nya
kapitlen i essay ’en ej fullt är samme
man.
I broschyren möta vi en mycket
trängre orsaksring än i essayen. I
broschyren är Malthus oändligt knapp och
tillspetsad, i essayen tänjer han mer ut
sig och medräknar större antal
möjligheter och faktorer; detta på grund av,
att han i essayen på ett oväntat sätt
framhåller det stora inflytande, som
just försiktigheten och
återhållsamheten icke blott bör spela, utan enligt
hans då varande uppfattning faktiskt
har spelat vid folkökningen.
I broschyren, då han väsentligen har
Godwin i tankarna, faller
tyngdpunkten i hans lära på framställningen av
hur ständigt det förefinnes en tendens
hos foäkstocken a‘tt öka sig
snabbare än subsistensmedlen; i
essayen, då iden närmare
-eftertanken och studiet av ‘de historiska
förhållandena mera nyanserat hans
uppfattning, överflyttas
tyngdpunkten till påvisandet av de hinder,
”checks”, som motarbeta denna
tendens. Och medan han i broschyren av
dessa hinder väsentligen tyckes vara
intresserad av dem, som han kallar
elände och fattigdom, är han i essayen
kanske framförallt intresserad för det,
som han kallar förebyggande
omtänksamhet.
Lägger man huvudvikten på
tendensen och de ”checks”, som bestå i elän-
de och fattigdom, begripa vi även, hur
nära den hans invändning mot den
socialistiske Godwin ligger till hands, att
just under en socialistisk
samhällsregim tendensens verkningar skulle bliva
desto ödesdigrare, enär tendensen
skulle verka lika på samtliga
samhällsmedlemmar och samhället i så fall
sakna den fallskärm, som under den
individualistiska konkurrensregimen
de förmögna klasserna liksom utgöra.
Desto kraftigare pointeras då även, hur
eländet och nöden stå i samband med
folkökningstendensen.
Allt detta förändras emellertid
betydligt ju kraftigare återhållsamhetens
roll av checks framhålles.
Anmärkningen mot Godwin mister därmed
betydligt av sin udd, och den
allmängiltighet i kausalförhållandet mellan elände
och folkökning, som man efter
broschyren gärna vill tillskriva Malthus,
försvinner, desto mer som Malthus i de
historiska exemplen utförligt och i de
teoretiska kapitlen mer flyktigt
framhåller, hur ofta andra orsaker än
folkökningen åstadkommit elände oeh
fattigdom.
De tvenne olika tankeräckorna äro
kanske ej tillräckligt sammanarbetade;
man skulle rent av kunna anse essayen
mindre helgjuten. Att utvecklingen
hos Malthus gått enligt nyss skildrade
linje är emellertid otvivelaktigt, oeh så
kommer det sig, att om man efter
broschyren är böjd att tillskriva honom
pessimistisk syn på mänsklighetens
möjlighet att framgå till mera allmänt
ekonomiskt välstånd, man efter essayen
skulle vilja tillskriva honom optimism
i nämnda hänseende.
Genom denna frontförändring kan
man ej underlåta att tycka
denMalthus-ska läran hava förlorat mycket av sin
polemiska skärpa samt i samband
därmed av intresse. Den har emellertid i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
