Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stället vunnit i allmängiltighet, ja den
har rent av övergått att bliva den
allmängiltiga framställningen av
sanningar, som man numera tycker vara
självklara. Dess förtjänst ligger då i den
bredd och överskådlighet, med vilken
dessa förhållanden exemplifierats.
Skulle man då tycka, att nämnda
sanningar äro för allmängiltiga, kan det
vara nyttigt ihågkomma den polemiska
udd, som alltjämt finnes i dem, och att,
hur självklara dessa sanningar än
synas oss, vi likväl ha benägenhet att
glömma dem inför vissa
uppfattningssätt om folkökningens absoluta nytta,
med vilka de äro oförenliga, men till
vilka vi allt för ofta förfalla.
Det är denna polemiska innebörd som
Malthus inför isom något nytt och
särskilt understryker i essayen, då han
påvisar, att den vaga och oriktiga
uppfattningen om den allmängiltiga
nyttan av folkökningen haft så stort
inflytande både på politici och på tänkare,
att man rent av kan tala om en
folkök-ningsnyttig skola inom vetenskapen
och en riktning av förbehållslös
folk-ökningsuppmuntran inom politiken.
Det är denna uppfattning, Malthus
kal-lar en befolkningsläranis merkantilism,
och om vilken han säger, att liksom
mer-kantilisterna av guldets stora betydelse
inom ekonomien läto förleda sig till att
tro guldhopningen i och för sig vara en
absolut förmögenhetsökning och på
grund därav inriktade sin politik på
förvärv av ’guld, så tro vissa ekonomer
och politici att folkökningen i och för
sig är ett obetingat gott och låta ein
politik gå ut på att å tout prix
åstadkomma ökning av folkmängden.
Visserligen är numera officiellt en
dylik befolkningslärans merkantilism lika
gra via gd som handelspolitikens, tack
vare den med Adam Smith analoga
roll, som just Robert Malthus utfört.
Men i obevakade ögonblick och i
omklädd eller populariserad form torde
åsikten alltjämt göra sig gällande,
varför Malthuis’ satser nog än i denna dag
äro nyttiga att studera även i den
vidare form, de erhöllo genom essayen.
II.
Essayens första kapitel utgöres
av-broschyren. I denna finna vi de trenne
satser, som under alla förhållanden
kunna kallas de konstitutiva i Malthus’
åsikter.
De lyda:
1. Folkstockens storlek är absolut
begränsad av antalet subsistensmedel.
2. Folkstocken växer ständigt, då
subsiistensmedlen ökas, såvitt dess växt
ej hämmas av vissa mycket starka och
påtagliga hinder (checks).
3. Dessa hinder, vilka tillbakatränga
folkökningens oerhörda kraft och
åstadkomma jämvikt mellan dess
verkningar och näringsmedlen, kunna
samtliga hänföras till något av dessa trenne :
moralisk återhållsamhet, last och nöd.
Till den andra av dessa satser har
han i essayen fogat en anmärkning,
vars innebörd överensstämmer med de
mer uttänjda och vida åsikter, denna
överhuvud betecknar, och som väl är
värd att särskilt bemärkas. Den
lyder :
”Jag har uttryckt mig så försiktigt,
enär jag tror, att det gives fall, då
folkmängden ej håller jämna steg med
sub-sistensmedlen. Det är emellertid i
särskilda fall. Som allmän regel kan man
säga att
folkökning ständigt äger rum vid
förökad tillgång på livsmedel;
hindren, som tillbakahålla
folkökningens oerhörda kraft och åstadkomma
jämvikt mellan dess verkningar och
näringsmedlen, kunna samtliga hänföras
till något av dessa trenne: moralisk
återhållsamhet, laster och nöd.”
Härtill fogar han: ”Bemärkas bör,
att med en ökning av subsistensmedlen
här åsyftas sådan, som skulle försätta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
