Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samhällets hela massa i stånd att
förskalfa sig mer näring. Säteri i gen skulle
nämligen en sådan ökning av
livsmedlen kunna äga rum, som vid det
faktiska tillståndet inom .ett visst samhälle
icke kom de lägre klasserna till godo
och följaktligen ej heller kunde
åstadkomma någon folkökning.”
Hela hans bok kan sägas sedermera
utgöra en exemplifiering och
utläggning av dessa trenne satser. I dess
första volym går ’han empiriskt till väga
och genomlöper historien ur
befolk-ningslärans synpunkt, behandlande var
för sig olika länder i samtliga
världsdelar och folk på civilisationens alla
trappsteg: eldsländare, söderhavsbor,
indianer,indier, kineser, sibirier, greker,
romare, skandinaver, schweizare,
fransmän, engelsmän, skottar o. s. v.
Genom vidsträckta studier och resor
har Malthus skaffat sig en stor
kännedom om dessa folk, och ej minst för oss
skandinaver har hans framställning av
förhållandena i Sverge och Norge, vilka
länder han berest och särskilt
intresserat sig för, naturligen ett ovanligt
värde.
Den andra delen av essayen är
däremot åter mera teoretisk, innehållande
sådana kapitel som över
jämlikhetssystem (Wallace, Condorcet, Godwin),
emigration, fattigvårdslagstiftning,
agrikultursystem, handelssystem,
förenat agrikultur- och handelssystem,
förökad rikedoms inflytande på
fattigdomen etc. Särskilt de sistnämnda
kapitlen äro av intresse för förståelsen
av Malthus’ lära uti essayen och
innehålla hans angrepp mot
befolkningslä-rans merkantilism.
Det är deras innehåll, som fullt
täckes av den uppfattning, som ligger
bakom framställningen i de historiska
kapitlen, oeh som kanske ha en annan
nyans än broschyren. Som det
emellertid torde vara denna senare, om vil-
ken det plägar sägas, att den
innehåller det väsentliga hos Malthus, och
vilken framför allt lästs och behandlats
till försvar eller angrepp, torde det
kanske vara på sin plats att först dröja vid
den, utgående från de nyssnämnda
trenne satserna.
* *
*
Dessa äga något synnerligen
frappant över sig genom det omedelbara
och klara kausalsammanhang, i vilket
Malthus ställer folkökning såväl till
elände och nöd som till
subsistensmed-lens storlek. Att ett dylikt
kausalsammanhang särskilt mellan folkmängd
och livsmedel måste förefinnas, var ju
självklart vid första eftertanke, men
hade aldrig förut så kraftigt
framhållits.
Ännu kraftigare skärper emellertid
Malthus detta kausalförhållande uti en
variation av den andra satsen, i vilken
han säger att folkstocken ständigt har
en tendens att öka sig snabbare än
li vsmedlen, därest icke vissa
hinder verka. Denna sats torde
vara den, genom vilken Malthus blivit
mest bekant och som mer än någon
annan ger oss inblick i det tänkesätt, ut
från vilket han skrev sin broschyr. Det
är även den sats, som oftast blivit
missförstådd, enär detta begrepp t e
n-dens allt för ofta förbisetts, och
Malthus hos den stora massan därför står
som den, vilken påstått folkmängden
faktiskt växa snabbare än livsmedlen.
Att detta missförstånd vunnit
spridnig och överhuvud kunnat »uppkomma
beror troligen på den oklarhet han
begått vid den matematiska preciseringen
av sin sats. För att bevisa att
verkligen en dylik tendens förefinnes, har han
nämligen gjort ett abstrakt exempel,
som består däri, att han å ena sidan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
