Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tiva ”checken” krig, hungersnöd,
armod, ölrad dödlighet, hållits tillbaka.
Redan i början framkastas prohlemet
under synpunkten: vilken har den v
ä-sentligaste orsaken till armodet
varit? Oeh slutsatsen, till vilken
Malthus kommer, sedan han hela vägen
igenom påvisat eländets beroende av
den för starka folkökningstendensen,
är att uppmana till återhållsamhet vid
prokreationen genom ingåendet av sena
äktenskap.
Här låter Malthus således tendensen
ständigt förverkligas och giver han
blott en svag roll åt de negativa
hindren. Att framställningen i essayen
blir något, om ej väsentligt
annorlunda är redan påpekat oeh skall senare
vidare utföras. Tills vidare skola vi
närmare granska innebörden i satsen
om tendensen samt i
tjugofemårsperioden och serierna.
III.
Vid utredandet av dessa begrepp och
förhållanden torde det ej vara utan en
viss betydelse, att även beakta den art
av tankegång och skrivsätt, isom är
Malthus’ och som han har gemensamt
med sin tids å 1 d er. Ty det låter sig
ej förnekas, att Malthus, hur empirisk
han än är i sina historiska
utredningar, i sina teorier är en synnerligen
konstruktiv man, vars strävan går ut på
att lyckas sammanfatta företeelserna i
lagform och som därvid måste begå
några logiska oklarheter samt en
våld-föring av materialet.
Det låg i hans tidsålders lynne att
på detta vis vara konstruktiv.
Naturvetenskaperna voro ju tidens
modestudium. Intresset var fängslat i
beundran för deras landvinningar. Hur
nära till hands låg det ej då att
använda deras metoder och söka med dem
analoga slutsatser även för discipliner,
vilkas materier mindre lämpade sig
därför!
En dylik konstruktion, beroende på
otillräcklig uppmärksamhet för den
skillnad i metod, som ett
naturvetenskapligt och ett sociologiskt ämne
kräver, anser jag den omhandlade
Malthuska satsen och de Malthuska
serierna vara.
Först av allt måste man eftertänka
vad begreppet tendens innebär.
Talar man 0111 en ständig tendens hos
mänskligheten att begå en viss
handling, tyckes det som om man därmed
skulle mena ett viljemotiv, vilket är
konstant, och så fort inga yttre hinder
för den handling, mot vilket det syftar,,
föreligga, övergår till beslut och till
aktion. Synnerligast synes en dylik
mening ’böra inläggas i begreppet,
dådet som vid prokreationen är tal om ett
så starkt viljemotiv som en mänsklig
drift. Meningen i den Malthuska
satsen skulle således vara den, att den
mänskliga fortplantningsdriften
ständigt förefinnes och gör sig gällande, så
fort inga yttr>e hinder för
prokreationen förefinnes.
Tänkte man då vidare i den riktning
Malthus åsyftar, skulle man som ett
nästa led i tankegången tänka sig de
hinder, varom här kunde vara tal och vilka
samtliga skulle vara av yttre natur.
Vid sökande efter dylika Sikulle man väl
väsentligen finna dem vara antingen
sådana som hindrade äktenskapet eller
sådana som hindrade befruktning
där-inom, d. v. s. ofruktsamhet m. fl. (I
överensstämmelse med Malthus lämna
vi nämligen de oäkta födelserna ur
räkningen som en mindre betydande
kvantitet.)
Sökte man sedermera efter orsakerna
till äktenskapshindren, skulle man
finna ekonomiska svårigheter vara
■en av de viktigaste orsakerna till dem,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
