Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
allt vad gruvfrågor heter och speciellt
vår stora norrländska gruvfråga
erhållit en lösning som skulle kunna
tjäna till mönster på annat håll och
nu särskilt här i Frankrike !
Vördnaden växer med avståndet...
* *
Frankrike har emellertid fått sin
Kiruna-affär i smått, vilken väl
förtjänar att följas med uppmärksamhet
även i Sverge. Affärens förhistoria
är i korthet denna :
DjebekOuenza, Ouenza-berget,
reser sig på cirka 10 mils fågelväg från
Algeriets kust och tillhör en av
Atlasbergens grenar strax invid gränser,
till Tunis. Trakten är nu öde, men vid
tiden för romarnas herravälde över
norra Afrika fanns här rikt givande
k o ]) p a r g r u v o r. Dessa äro
visserligen så gott som uttömda, men
trakten är dock alltjämt känd för att
rymma malmfyndigiheter av Växlande art,
omfång och värde, utan att dock
någon av dessa hittills ansetts nog-
betydande för att uppväga, de dryga
transportkostnader, som eventuell
drift skulle medföra.
År .1896 fick emellertid en ingenjör
Wetterlé koncession på en fyndighet
som angavs såsom innehållande
koppar, järn och ”connexeis” eller
dithö-rande ämnen. (iSorn en (kuriositet kan
anföras att ordet järn inskjutits
efter åtkomsthandlingens
nedskrivande.) Denna koncession bytte flera
gånger ägare för att år 1901 hamna
hos en hr Pa.scal, som dock först i
mars 1903 av Algeriets myndigheter
utverkade officiell underskrift på ett
fördrag, som bland andra klausuler
innehöll att Pascal förbunde sig att
inom 4 år anlägga en järnväg mellan
Ouenza ocli Böne, algeriansk
hamnstad. 1 förbigående må här anmärkas
att Algeriet är i ganska stor
utsträckning självstyrande: det kan t. ex.
utan att höra moderlandets regering
bevilja en gruvkoncession ]}å 18 år och
järnvägskoncessioner som icke direkt
beröra ”det allmänna intresset”.
Emellertid hade en annan ingenjör,
Carbonel, kommit till rätt insikt om
Ouenza-malmfyndens betydelse. Denne
tog* uteslutande sikte på järnmalmen,
som är av synnerligen låg fosforhalt,
av samma slag som de på upphällning
varande Bilbaomalmerua, och med
ungefär samma järnhalt som dessa
eller 53 proc. Dylik malm lär vara
särskilt eftersökt för fabrikation av
lcrigs-material och det var därför helt
naturligt att nämnde Oarbonel ’hänvände sig
i första harnl till de ”välkända”
huser; Creusot och K r u p p för att
vinna dem för sitt företag.
Nu kan det tyckas underligt att då
(koncession på en gruva i
Ouenmber-get redan var given, det kunde bli
på allvar tal om en ny koncession.
Men saken är den att den franska
gruvlagstiftningen skiljer på mine =
gruva och m i n i é r e = fyndighet vid
jordytan, och den givna koncessionen
talade endast om en ”mine”. Och
redan i januari 1902 — alltså före det
slutgiltiga fördraget mellan Pascal och
Algeriets generalguvernör — hade
Oarbonel in gett ansökan om rätt att
bryta den i jordytan befintliga
järnmalmen, vilken ansökan den 14 mars
1904 ledde till en provisorisk
överenskommelse i önskad riktning.
Nu uppstod en heroisk
tävlings-kainp mellan Pascal och Carbonel
eller snarare mellan de kapitalistgrupper
som dessa var i sin stad förstått
vinna för sin sak. Pascal gav sig i
händerna på en viss Portalis, som i Paris
representerar den bekanta
järnmalms-firman M ii d 1 e r & C jo i Rotterdam,
’bakom vilken återigen, ibl-and andra,
intressenterna. i våra norrländska
gruvor äro att finna. (Därav det
i franska pressen synliga påståendet
att kampanjen mot Oarbonel-gruppen
bekostades, med svenska pengar och
tjänade svenska intressen.) Då Pascal
väl fått detta ekonomiska ryggstöd,
begärde han av vederbörande att
”miniéren” skulle införlivas med
”la mine”, något som den ännu
rådande 1S10 års gruvstadga medger i
fall som detta. Ocli för att ha någon
utsikt att ’driva en dylik begäran
igenom mot de mäktiga motståndarna —-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
