Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kapitalismen mot normalarbetsdagen.
En illustration från våra dagars Sverge.
För TIDEN av ALFRED KÄMPE.
När krigsminister Malm den 1
februari i år besvarade vår partivän,
riksdagsman E. C. Kropps ifrån Eskilstuna,
interpellation angående avskedandena
vid Karl Gustafs stads gevärsfaktori,
yttrade han ’bland annat, att det var
den ökade
arbetsintensiteten som vållade, att arbetarnas antal
i viss mån måste inskränkas. Herman
Lindqvist tog omedelbart ’fasta på
uttalandet i fråga, oeh underströk, att
man nu, tvärtemot arbetsgivarnas
ständiga gnat om den ’bristande
arbetsdugligheten, ifrån officiellt håll fått
fastslaget, att dessa tillvitelser, som vid
alla möjliga och omöjliga tillfällen
kördes fram, icke voro med verkliga
förhållandet överensstämmande.
Sanningen är också att alla, som
något sånär känna till hur det är vid
statens gevärsfaktori, Väl veta, att
arbetarna där ha uppnått ©n rent
virtuos-mässig färdighet under utövandet av
sina sysislor — de ”handgrepp ”, som
falla på var och en, Iför ätt använda
den absolut riktiga benämningen, med
hänsyn tagen till det
specialiserings-aystem, som här uppammats. Och så
är det nog på imånga håll. Talet om
den, i förhållande till andra länder,
ringa arbetsprestationen i Sverge,
borde numera kunna betydligt reduceras.
I ikanske ej så få fall ’äro ej
tillvitelserna härutinnan annat än lögn eller
förtal, för att kunna hålla arbetaren kvar
på en låg lönenivå. Dessutom taga
klandrairna sällan hänsyn till, att det
finns a n d r a omständigheter än
arbetarnas lust eller olust för intensivt
a-r-bet.e, som härvidlag äro ännu mera
avgörande. En författare i ”Teknisk
Tidskrift” — för att anföra ett
exempel — säger, att ”den större
produkten icke är vunnen genom ökad svett
och muskelkraft, utan genom bättre
anordningar, grundade delvis på större
förhållanden, men framförallt på större
omtanke och intelligens, särskilt
hos de m, som kallas i n d
u-striens m ålsmän” *. Denne
bedömare skjuter, som synes, helt enkelt
tillbaka beskyllningen om ringa
arbetsmängd till ledningen.. ”Industriens
målsmän” äro kanske, när allt
kommer omkring, icke riktigt vittnesgilla
om att ansvaret för ännu befintliga
brister ligger (hos arbetaren. Men det
hindrar icke ”målsmännen” att, som
sagt, friskt gå på och särskilt vo ja sig
för varje gånig idet från arbetarhåll
reses krav på en kortare
arbets-t i d s genomförande.
Vi skola i det följande se närmare
på ett enda av de ganska talrika
exemplen härpå från senare tid. Det
är ett av de mest talande oeh på
samma gång hemskaste prov, kapitalismen
givit på vart den vill föra samhället
och vart den skulle föra oss, om
* Kurs. av oss.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
