Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bördes maktförhållanden. Ocli ej
minst av intresse äro de vida vyer
Bauer — som medborgare i staten med
de många inbördes stridande
nationerna —• öppnar över den rad nya
nationella problemer, som kanske en
ganska nära framtid kan komma att
upprulla.
Yi återge här nedan det väsentliga
i denna särdeles tänkvärda studie
över vår internationella socialistiska
arbetarerörelses framtidsutsikter.
Bauer börjar den med en historisk
återblick i breda drag, som följer:
Den senaste historiska epoken, som
börjat med februari-revolutionen 1848
i Paris ocli sträcker sig fram till den
ryska revolutionen 1905, sönderfaller
i två mycket olika perioder.
Från 1848 till 1871 var en tid av
stora sociala, politiska ocli nationella
omvälvningar. Här möta oss
händelser som revolutionerna runt om i
Europa 1848, Lassalles agitation 1862
—64, polska upproret 1863,
Internationalens grundande 1864,
Pariser-kom-munen’ 1871. Krigen avlöste varandra,
i samband med de nya
statsbildningarna: man förde krig i Italien 1859 och
1866, på Krim 1853—56, Preussen mot
Danmark 1864, mot Österrike 1866,
mot Frankrike 1S70. Det var tiden då
i ett flertal länder den jordbesittande
klassens övermakt bröts, då
näringsfriheten slog igenom och systemet med
handelstraktater vann insteg. Nya
nationaliteter bildades: Italien,
Ungern. Tyskland. Och i de flesta
länder liar man att anteckna
genomgripande författningsrevisioner.
På denna period av omvälvning
följde så en annan, kännetecknad av
långsamt uppbyggande och utveckling
småningom, steg för steg. Den har
räckt från 1871 till 1905. Under alla
dessa årtionden har intet krig, ingen
revolution, ingen ny statsbildning
stört det centrala Europas lugn.
Långsamt har det konstitutionella och
ekonomiska livet omgestaltats, den sociala
lagstiftningen har utvecklats, men
sakta och varligt. Det har varit en
tid, då kapitalismen tagit herraväldet
i Europa som aldrig förr och på
samma gång utsträckt sitt välde över hela
jordklotet, men statslivet inom de av
kapitalismen allt mera präglade ocli
behärskade europeiska staterna
utsattes under alla dessa förändringar
icke för några genomgripande
skak-ningar.
Kautsky söker nu i sin senaste
skrift, ”Vägen till makten”, utveckla
att sannolikheten talar för att vi gå
mot en period, som blir mera lik den
revolutionära epoken 1848—71 än den
relativt lugna tiden 1871—1905. Detta
antagande stöder han på i huvudsak
följande resonnemahg:
Proletariatet utgör nu i alla
kapitalistiskt utvecklade stater den största
och hastigast växande delen av
befolkningen — i Tyskland redan nära
tre fjärdedelar. Dess mest upplysta
och mognade lager äro samlade i
starka politiska och fackliga
organisationer. När samhällsutvecklingen
fortgår i sakta tempo kan det visserligen
icke lyckas att förena hela
arbetareklassen till en enda stor, enhetlig och
slagfärdig armé. Ty ju hastigare
pro-letariseringen fortgår, desto talrikare
äro då de elementer inom själva
arbetareklassen, som ännu icke förmått
frigöra sig från de föreställningar, som
ha sitt ursprung i småborgarnas eller
småböndernas tankevärld. Först i en
tidsålder av stora politiska
välvnin-gar, som sätta folkets massor i rörelse
allt igenom, lära hundratusentals
individer på få år vad de eljes skulle ha
behövt årtionden för att komma på
det klara med. En sådan period är
det som vi gå till mötes.
Arbetareklassen lider nu under de
höga prisen på alla livsmedel och
andra nödvändighetsartiklar. Förenta
staternas övergång till industriland
och det ryska jordbrukets bankrutt
gör att det blir allt svårare att förse
Europa med billiga livsmedel.
Karteller och trustar fördyra prisen på
industrialster. Denna tendens ökas
ytterligare genom skyddstullar ocli
indirekta förbrukningsskatter. Alltså
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
