Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tvingas arbetarna till kamp för liögre
löner. Men väldiga hinder resa sig
mot det fackliga framträngandet. Dels
bli arbetsgivareföreningarna allt
fastare, dels komma utländska arbetare
in i landet. Hur oumbärliga än
fackföreningarna äro, det kunna vi dock
icke vänta av dem att de ännu en
gång till skulle förmå att driva
proletariatet lika kraftigt framåt som
fallet varit under de senaste tolv åren.
Med så mycket större energi —
fortsätter -Kautsky sin slutledning —
måste då arbetarklassen begära hjälp av
staten. Men även här resa sig
mäktiga hinder. De rustningar till
lands och vatten, som
kolonialpolitiken och imperialismen kräva, sluka
statens ekonomiska resurser och
hindra därigenom statsmedlens
tillgodogörande för socialpolitiska ändamål.
Medelklassen, som förut stått neutral
eller t. o. m. sympatisk då det gällt
arbetarevärldens klasskamp gent emot
industricheferna, har numera blivit
fientligt stämd mot arbetareklassen.
Hantverksmästarna känna sig hotade
av facilföreningarna, småhandlandena
av konsumtionsföreningarna,
bönderna önska tvärtemot arbetarna höga
livsmedelspriser, och ”de
intellektuella” känna sig bortstötta av
proletariatets bestämda kamp mot
imperialismen.* Arbetareklassen är icke i stånd
att tilltvinga sig stora sociala
reformlagar. Den måste följaktligen sträva
till en författningsrevision, så att dess
makt i staten må kunna ökas. I
Tyskland fordra arbetarna ny reglering av
valkretsarna, ökad makt för riksdagen
samt utsträckning av dess
befogen-hetsområden, demokratisering av
rösträtten till lantdagarna i Preussen och
Sachsen, samt inskränkning i
rustningarna till lands och sjös. Den
politiska aktionen, kampen om den politiska
makten träder då i första linjen
inför proletariatets medvetande.
* Som man ser tänker Kautsky nästan
enbart, på storstaterna. -Men utbytes
begreppet imperialism mot chauvinistisk
nationalism, så träffar anmärkningen med samma
styrka t. ex. vår svenska ”socialt
intresserade ’ ’ unghöger. R e d.
Visserligen stå ännu många
hundratusentals arbetare likgiltiga inför
dessa politiska strider. Först genom
stora, världsskakande händelser
ryckas de ur sin dådlöshet. Imperialismen
och de militära rustningarna skapa en
krigsfara, som till sist icke kan längre
förebyggas. Asiens och Nord-Af rikas
folk börja resa sig mot de
kapitalistiska stormakternas herravälde; dessa
folks uppvaknande kommer att även i
Europa medföra de mest ingripande
verkningar. Krigiska förvecklingar
och blodiga revolutioner bland
Orientens undertryckta folk komma att
inleda en period av omfattande
maktförskjutningar även i vår världsdel.
Denna period kan icke sluta på annat
sätt än att proletariatet erövrar den
politiska makten.
Om den proletariska revolutionens
tidevarv kommer att räcka lika
länge som den borgerliga re-
volutionens, som sträckte sig från
1789 till 1871, och i vilken form
de stora politiska
maktförskjutningarna komma att äga rum,
vilka vapen de kämpande klasserna
komma att begagna sig av — det
kunna vi naturligtvis ännu icke förutse.
Men visst är att proletariatet kommer
att under denna ojnvälvningsperiod
upptaga i sig de oegennyttiga och
framsynta elementen från alla
klasser, ävensom ingjuta mera klarhet ocli
tillförsikt hos sina egna efterblivna
lager. På så sätt kominer det att bli
i stånd att inleda den stora ekonomiska
omvälvning, som består i
världspro-duktionens samhälleliga organisation.
#
Dessa Kautskys slutsatser ha
framgått, skriver nu härtill Bauer, ur
iakttagelsen av vissa obestridliga fakta.
Dock vill det synas oss som om
mäktiga m o t-1 e n d e n s e r också finnas,
som verka hämmande på. vissa av de
utvecklingslinjer Kautsky vill göra
gällande.
iSå förmenar t. ex. Kautsky, att
proletariatet både i sin fackliga kamp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
