Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1909 års riksdag: samling mot herre=
makten!
Stockholm, slutet av maj.
Det huvudintryck som står kvar
från 1909 års riksdag är icke knutet
till någon dess positiva gärning. Den
har dock konfirmerat en lång rad
mera genomgripande
grundlagsändringar än någon riksdag sedan det
nya statsskicket, och på dess
vinst-konto märkas två för det framtida
Sverges gestaltning var i sin art så
betydelsefulla beslut som ordnandet av
folkskolans påbyggnad och
påbörjandet av den nya, tidsenligt
utvidgade Trollhätte kanal. Men
detta vanns genom lyckliga särskilda
förhållanden, som där neutraliserade
den eljes genomgående motsättningen
mellan den Lindmanska
”renässansens” män och den under
höger-rege-mentets tryck allt bättre sig
konsoliderande vänstern.
Folkskolereformen har endast till
namnet något gemensamt med det
Hammarskjöldska förslaget. Denna
oberäkneligt viktiga landvinning för
bottenskoleidén, varigenom för en
mängd folkets barn en väg omsider
lägges att på 4 år komma från
folkskolan direkt till realskoleexamen, är
först och främst Fridtjuv Bergs
gärning, fast lian nu fick utföra den icke
som skolminister, utan som ledare för
andra kammarens skolutskottslialva,
och lyckades tack vare turen att den
ingripande reformen kunde samman-
kopplas med de bättre villkor för
privatläroverken, som var första
kammarens hela intresse i saken. Och som
kronan på segern slog vänstern här
tillbaka det klerikala anspråket på
prästerlig extra-inspektion för
kristen-domsundervisningen —
vänsterflertalet sjönk till 5 röster på den punkten,
men det förblev dock flertal! — Vad
åter Trollhätte-kanalen angår, var det
blott ett parti som enigt slöt sig
kring de båda principerna att en
huvuduppgift för den nutida staten som
positiv främjare av den materiella
utvecklingen är att skapa tidsenliga
samfärdselvägar och att dessa stora
arbeten främst böra utföras under
kapitalismens depressionstider, då de på
samma gång ge arbetslösa arbete och
skapa förutsättningar för nytt,
mångskiftande arbete, när efterfrågan på varor
åter stiger. Och blott ett parti stod
enigt i att ej låta millionernas
mångfald, då det gäller ett produktivt
ändamål, skrämma sig tillbaka från
ett raskt beslut, liksom enigt däri att
staten icke hade rätt att genom
mass-avskedanden under tryckta tider själv
ytterligare öka arbetslösheten. Högern
var splittrad, järnvägsintressen och
andra mer eller mindre privata
synpunkter gjorde utgången i första
kammaren rätt oviss, och i den andra ljödo
från liberala och konservativa
stämmor samma slags avrådanden: låt oss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
