Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vacl som vid folkföreställningarna i
Eskilstuna skulle kunna anmärkas var,
att ’ej en enda s v e 11 s k dramaturg
var representerad. ’Detta var
måhända en brist, särskilt om man har snävt
btegränsade konstnärliga vyer. Men
eftersom vi för närvarande i detta land
knappt äga mer än ie n ’dramatisk
.författare, August Siri 11 d b e r g,
som här kunnat komma på tal oeh dir.
Lindroth icke lyckate förvärva några
av hans pjäser, måste man ju nöja sig
med vad som stod att få, och detta var
ju bland det »bästa i världslitteraturen.
Por alla, som lärt sig älska det sköna,
är det för -övrigt absolut likgiltigt
antingen konsten elller medlen för det
konstnärliga sinnets fostran ’hos folket
kommer från Sv’erge, Ryssland eller
Kina. Huvudsaken är, att det är
konst, och att denna konst,
avhandlande rent mänsfcliga konflikter oeh
problem, på ett fulländat och värdigt
sätt återgives från scenen.
Från utlandets tidskrifter.
Den finska socialdemokratin och
Finlands nationella rätt.
I nnars-ihäftet av den finska
socialdemokratiska månadsskriften ’
Folktri-bunen” finna vi en liten artikel, som
synes väl ägnad att ’klargöra -vårt
finska broderpartis hållning gent emot de
ryska ingreppen i Finlands
konstitution. Denna har här i Sverge, under
påverkan från den svensk-finska
pressen, ofta nog utlagts ogynsamt ,och de
inre finska par t i stridernas ’bitterhet har
sålunda flerstädes givit ett skevt
intryck av den ikurs Finlands även efter
de nya valen största parti ämnar för
sin del följa mot tsarens godtycke:
Artilkeln vänder sig mot
skrämskotten från ”borgarna” om att ryssarna
ej skulle högre önska än ett
socialde-mokiratMkt flertal vid valen, så att man
i Petersburg kunde få en förevändning
att upplösa lantdagen. Förf. skriver:
”När vi tänka på ’de gångna,
bohri-koffiska tiderna, så märka vi lätt, huru
i de nuvarande partiförhållandena
många motsvarigheter finnas till de
dåvarande. Det är endast d’en
skillnaden, att största delen av de förra
konstitutionella så småningom övergått till
det suoHietariansfca ’betraktelsesättet,
men att under tiden det
socialdemokratiska partiet viixit sig starkt oeh nu är
det, på vilket ’bördan av landets
försvar IhuvudsaMigeu vilar. Samma
förebråelser, med vilka de
suometarian-ska undfaflenihetsmännien dä överöste
de konstitutioiMla, träffa nu
socialdemokraterna, och ”maltillisuus ” (’be-
sinning) ’behärskar nu isv. folkpartiet
och ungfinnarna nästan i lika hög grad
som gammal,fennomanerna.
Riktigheten av d’et ovansagda tarvar
ingen särskild (bevisning. De senaste
åren och syninerligast den senaste
tidens händelser tala härvidlag
tydliga språk. Men vad vi nu vilja
uppehålla oss vid, är frågan: vilken politisk
’betydelse skulle ett socialdemokratiskt
flertal i lantdagen ha för land/et?”
––––-’Svaret iblir i all sin korthet
oeh klarhet så här:
”Ett s o eia 1 d e m 0 k r a t i b k t
flertal i 1 a n t d a g e n h e t y d e r,
att den n a ej 1 ä n g r e skulle
u n d e r s t ö d j a d e n r y s k a r e g
e-ringens strä v a n id e n för F i
n-1 ands f ö r r y skni ng. En
socialdemokratisk lantdag skulle aldrig gå
in på att göra sig till hantlangare åt
diem, som vilja vårt lands ofärd.
Men i ,sammanhang ’härmed vilja vi
även förklara, vad ett flertal av
borgerliga lantdagsmän har för en betydelse :
att lantdagen ’blir ett medel fö r
d e n r y s k a r e g e r i n g e n a 11 å t
sina 0 1 a g 1 i g a och m 0 t vårt
1 a n d fientliga åtgärder ge
e 11 s ik e n a v 1 ’a g 1 i g h e t.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
