- Project Runeberg -  Tiden / Första årgången. 1909 /
5:29

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

let förbi-gå folkföreställningarnas
organisatoriska sida hos dem — -äro
allaredan även på detta område ett gott
stycke på väg. Teaterföreställningar
för arbetare anordnas nämligen allt
som oftast, icke ’allenast i Berlin, utan
även i andra större städer i Tyskland.
Resultaten ha också visat sig ’bli de
allra bästa,

#

En idé Shirmer nätt och jämnt att
finna användning i den miljö, där den
först sprang fram, förrän den, liksom
utbasunad av vinden, även -skaffar sig
rotfäste på långit avlägsna områden,
och så har det också gått i detta
hänseende. Innan några av de, som gingo
i spetsen för företaget, visste, att
försök i denna riktning — och försök med
goda resultat — hade gjorts i
Tyskland, ‘började teaterföreställningar för
arbetare att komma -på tai här hemma
i Eskilstuna.

Arbetarekommunens därstädes
styrelse, som flera gånger förut framlagt
beaktansvärda och framsynta förslag,
tog på våren 1909 initiativet till några
stycken teaterföreställningar för
arbetare, och avtajlade i anslutning härtill
med den kände framstående
teaterledaren och skådespelaren dir. Knut
Lindroth, att ge fem
abonnemangsföreställningar i staden oeh för
Arbetarekommunens räkning. Det ’vil-1 säga:
Kommunen engagerade dir. Lindroth
mot en viss summa ett i allt för fyra
föreställningar; den femte gav den
älskvärde och intresserade
te-aterleda-ren gratis.

Man hyste i ’början .inte så särdeles
stora förhoppningar pä det nya
uppslaget, och risken för Arbetarelko-mmunen,
ekonomiskt sett, var icke så särdeles
liten. Men deit visade sig, att de, som
spådde nederlag, grundligt höggo i
sten, ty när Väl biljettförsäljningen
hunnit att ‘börja, fick man göra en
annan erfarenhet. Det visade sig
nämligen, att -biljetterna fingo en strykande
åtgång, och snart voro allesamman
slutsålda.

Vad beträffar föreställningarna, som
framförde så storslagna dramatiska
diktverk som Ibsens ”Rosmersholm ”,

Tolstoys ”Uppståndelse” (två
gånger), Shakespeares ”Hamlet” och
Shaws ”Mrs Warrens yrke”, så
motsvarade dessa fullkomligt
förväntningarna. Stämningen var den allra bästa
och spelet utmärkt. Direktör
Lindroth själv var högst förvånad över den
sälisport goda uppfattning, som
utmärkte publiken, till och med inför ett
sådant stycike som ”Rosmersholm”,
och han tillskrev detta förhållande de
små orienterande föredrag, som höilos
omedelbart före varje föreställning
rörande styckets innehåll och
författarens liv. Att arbetare-publiken
verkligen kunde vara i besittning av så god
konstuppfattning, i trots av -den
’bristfälliga skolning, som ibeståtts på
området, och det usla fconstkram, som
mestadels får utgöra dess konstnärliga
spis, styrkte dir. L. i hans tro, att
denna publik hade betydligt större
bild-barhet än den s. k. ”bättre”, som inte
så sällan ’inför skådespelarnas högsta
uppgifter stod oförstående, och till
bifall gav sitt bredaste flatgrin.

Teatrarna i våra dagar, menade dir.
L., borde icke på några villkor få
utrustas luxuöst. De skulle uppföras så
enkelt, att det ej i hyra behövde
krävas några större summor, utan att
sällskapen, till följd av de relativt ringa
omkostnaderna, kunde ganska
väsentligt nedsätta biljettpriserna, och på så
sätt nå ’den stora publik, s-om verkligen
kan njuta av och sätta värde på äkta
skådeépelarefconst.

Det reella resultatet av
folkföreställningarna i Eskilslöuna, som komma att
upprepas i oktober månad i år och
to o r d e lända till vägledning för alla
landets större arbeta-rsamhällen, har
givetvis icke ännu kunnat visa sig
annat än genom den höga stämning och
oskrymtade glädje, som rådde under
•föreställningarna. Men framtiden
skail utan tvivel komma att visa, att
betydelsen -av uppslaget: ”teater

för arbetare”, var större och
nådde längre än de förutsågo, som togo
initiativet. Ty ikonsten är i ala fall,
dett måste vi ändo-ck erkänna, e 11
faktiskt livs värde. Den är
livssältan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:29:54 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1909/0167.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free