Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
av denna sin anspråksfulla pretention
ägna denna riktnings män lejonparten
av sitt intresse åt att passa på ocli
bevaka de partivänner, vilka intaga
något slags förtroendeställning. Ty
sådana äro på förhand misstänkta att
se mera till dagens realiteter än till
vissa taktiska doktriner, vilka av sina
anhängare omgivas med nästan
religiös helgd — t. ex. här i Sverge efter
1906 fältropet : ”ned med
Staaff-libe-ralismen! ”
* *
Europa runt hopa sig exemplen på
detta slags farliga, partisplittrande,
”radikalt” socialdemokratiska
agitation. vars verkan, alldeles oavsett den
mer eller mindre goda avsikten, ej kan
bli annan än en beklaglig kraftförlust
för rörelsen i dess helhet.
Låt oss först t. ex. se på K y s s-
1 a n d, som ej blott är tsardömets ocli
galgarnas land, utan trots allt har en
socialdemokratisk arbetarerörelse,
vilken ur förvirringen efter
revolutionens första ansats nu åter söker sin
väg uppåt. Det är bekant att partiet
de senare åren varit kluvet i två
huvudgrupper : de s. k. m enscheviki
oeh de s. k. b o 1 s c h e v i k i. de förra,
kring den ryska Marxismens veteran
Plekhanoff, räknande mera på
organisation och parlamentarisk verksamhet
efter västerländska mönster, de
senare. kring Lenin, mera enbart
framhävande partiets revolutionära
motsättning till det bestående ryska
samhället. Den förra riktningen satte i
huvudsak sin prägel på
enighetskongressen i Stockholm 1906, men
kontrarevolutionens seger och partiets
undanträngande till att nödgas återgå i
mycket till ”underjordisk” verksamhet
har självklart ökat den radikala
strömningens inflytande.
Även b o 1 s c h e v i k i erkänna
dock numera värdet av det
parlamentariska arbetet, 0111 också med de
återfall i rättrogen ängslan, som äro
typiska för de första stegen på denna
väg: ”ingen s. k. positiv
lagstiftning”, heter det i en nyligen antagen
partikonferensresolution — men
straxt därpå fordras av
duma-fraktio-nen ”självständiga förslag” till
åtta-timmarsdag, strejk- och
föreningsfrihet m. m.! Det är motsägelse så det
förslår, vilket ju aldrig hindrar att
vederbörande samtidigt ordentligt läsa
lagen för sina riksdagsmän. Dessa få
i duman framför allt icke söka
samverkan med den borgerliga
oppositionen. Den liberala bourgeoisin,
”kadet-terna”, äro nämligen proletariatets
farligaste fiender -— var det någon
som hörde en hemlandston? — utan i
stället bör man bygga på ”de
revolutionära bönderna”, en taktik som
emellertid åtskilliga kännare av ryska
förhållanden för den närmaste tiden
betrakta som fullständigt illusionär.
Vare därmed huru som helst, vad
som här närmast har intresse för oss
är att en del bland b o 1 s c h e v i k i
på senaste tid dragit konsekvensen av
sin ståndpunkt i att kräva att de 20
socialdemokraterna i duman skola 1 ä 111-
11 a densamma. Anhängarna av denna
mening kallas ”otsovister”, av
ett ord som betyder ”kalla bort”. De
mena nämligen att Ryssland står inför
en ny revolutionär flodvåg, alltså
måste socialdemokratins uppgift vara
att påskynda dennas ankomst; men
dumans tillvaro och framför allt
socialdemokraternas närvaro där ger folket
den falska föreställningen, att landet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
