Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
domen äro emellertid Anseele,
Furné-mont, Vandervelde ocli Huysmans,
namn med klang i Internationalen, och
några veckor sedan den nedskrevs kom
understrykningen från Hollands
arbetare vid valen.
Detta socialdemokratiska parti som
”Tribune ”-klicken från sin
”princippolitiks” luftiga rymder så överlägset
smädat, ökade sitt röstetal från
65,743 år 1905 till 8 2, 4 9 4, i det
närmaste 10 proc. avsamtliga avgivna.
Den nya gruppen hade ställt upp
kandidater i 4 kretsar; där samlade den
hela 5 4 2 röster, mot 11, 0 1 4 i samma
kretsar på partiets kandidater! Allt
vad ”Tribunes” valmän lyckats
uträtta var — att hindra partiets
främste mans, Troelstras val redan i
första omgången i Amsterdam III; det
fattades honom SO röster i absolut
majoritet över både klerikala och
radikala motståndare, och då betydde de
159 rösterna på ”Tribunes” man
verkligen något. I sanning en sprängeffekt
att vara stolt över!
Det bör här emellertid rättvisligen
understrykas att visst icke hela den
riktning inom det holländska partiet,
som kallar sig själv ”marxistisk”,
följt med ”Tribune ”-gruppen på dess
sprängning och dess illojaliteter.
Flera av de utom Holland mest bekanta,
fru Roland-Holst, van der Goes o. a.,
stå kvar inom partiet, därmed givande
den riktiga reliefen åt den klagan över
oerhört revisionistiskt ”partityranni”,
som sänts världen runt från de
utträdda.
Men nog är hela denna ganska
bedrövliga historia ett lika typiskt som
lärorikt exempel på vilka skador ett
oresonligt doktrinärt principrytteri
från även en helt liten grupp kan vålla
ett socialdemokratiskt parti i dess
framryckning. Betecknande för
dogmatismen bland dessa yrkesivrare mot
partiets ”urvattning” var deras vrede
över ett stort tal av Troelstra i höstas
i en arbetslöshets-interpellation. En
liberal professor Treub hade därvid
levererat en kritik av marxismen, vid
vars bemötande vår holländske
partivän djärvdes säga att han icke ville
binda sig för Marx’ kristeori, varur
denne härlett att socialismen med
”im-manent ekonomisk nödvändighet”
måste framgå ur kapitalismen, men att
meningarna härom ännu alltjämt äro
delade och att det är långt ifrån klart
att arbetarnas andel i samhällets
rikedom växer; kapitalismen tenderar att
trycka ner, arbetarerörelsen hjälper
upp, men lönestegringen har svårt att
hålla jämna steg med prisstegringen;
alltså hade professorn där talat icke
som vetenskapsman utan som liberal,
den där tror på klassmotsättningarnas
mildring. Vad det för arbetslösheten
kommer an på är f. ö. blott om
kriserna äro en följd av kapitalismen, och
det äro de. För denna hållning fick nu
Troelstra av ”Tribunes” herrar veta
att han inte var mera socialist än — ja,
vad skola vi säga på svenska 1 En
stats-utskottsmedlem, som söker minska
militärbördorna genom en kompromiss?’
Riksdagsfraktionen var oduglig att
försvara socialismen, o. s. v. Angrepp
på partiets män var dessa unga
”marxisters” ojämförligt förnämsta sätt att
tjäna partiet.
Och när så valen varit, skrevs det
till ”Vorwärts”, som av naturliga
skäl hållit de holländska
”marxisterna” så långt som möjligt om ryggen,
att nu skulle det lyckligtvis bli
klarare färger, ty nu skulle partiet samla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
