Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fiedsställelse av mänskliga behov.
Men nu är det så, att jämsides med och
beroende av den ekonomiska
utvecklingsprocessen fortgår en evolution av
dessa behov. Den stegrade ekonomiska
verksamheten griper djupt in i
samhällslivet, i det den omformar själva
naturen hos dessa behov. Varje
ekonomisk utvecklingsperiod äger ock
sina egna psykologiska kännetecken.
Om oek den kapitalistiska
utvecklingen framkallats av ändrade, rent
sakliga betingelser för den ekonomiska
verksamheten, har den alltså även
präglats av en med den ekonomiska
utvecklingen fortlöpande evolution av
mänskliga behov och drifter,
betraktade som motiv för ekonomiskt
handlande Men samma orsaks grupper, som
en gång framkallade det kapitalistiska
samhället, äro nu ifärcl med att
sönderspränga detsamma och ersätta det
med ett socialistiskt.
Socialismen är som högre
produktionssystem visserligen betingad av
senare tiders gigantiska utveckling
av de materiella produktionskrafterna,
men även av det alltjämt växande
behovet att förmedelst ett samhälleligt
organiserande av arbetet göra dessa
till ännu mera effektiva
produktionsfaktorer än vad nu är fallet. Så
framväxer socialismen ur ökad rikedom, ej
ur ett ökat elände.
Från en ren ekonomisk synpunkt
betyder sålunda socialismen en
stegring av
produktionsprocessen, en högre art av social energi.
Den vill kalla till liv alla inom
samhället härför möjliga krafter och
organisera dem till en gemensam kamp för
en liögre tillvaro, överflytta den,
ekonomiska. kampen för tillvaron i
privategendomens och den ohejdade
konkurrensens tecken till organisationens
och solidaritetens plan. Detta är ej
atr fatta så, att individernas kamp för
tillvaron härigenom kommer att
upphävas, den blir på visst sätt alltmer
intensifierad, men dess front mot en
yttre omgivande natur, av vilken den
söker avvinna de sakliga
betingelserna för behovens tillfredsställande,
organiseras så att säga på en
gemensam linje.
* *
På samma gång som socialismen
fordrar ett samhälleligt reglerande av
produktionsprocessen och följaktligen
härmed kräver en inskränkning av den
enskildes frihet på det ekonomiska
området, motiverar den sitt berättigande
med kravet på en rikare utveckling av
varje mänsklig individs egenart.
På den skenbara motsägelsen mellan
dessa båda krav vilar en av de mest
utbredda invändningarna mot
socialismen, nämligen den, att socialismen i
sir praktiska tillämpning står i
fullkomlig strid med sitt eget etiska
innehåll : individens frigörande, en
invändning, som vunnit så mycket
stör-ro utbredning, som socialismen själv
väl mer än någon annan humanitär
rörelse bidragit att utforma och i det
allmänna tänkesättet inskärpa idén
om den mänskliga personlighetens
frihet och likställighet.
”Människan som förnuftig varelse
esisterar uteslutande som mål i sig
själv. Allt annat i naturen kan
brakas som medel, hon allena får aldrig
bliva ett blott och bart medel för en
annans vilja, utan måste i alla sina
såväl på sig’ själv som på alla andra
förnuftiga varelser riktade handlingar vid
varje tillfälle tillika betraktas som
mål”; säger Kant. Visserligen var
Kant ej socialist, men lika fullt bilda
dessa hans ord socialismens orubbliga
etiska motivering, dess allmängiltiga
sedliga innehåll.
Den ena människan kan hos oss
framkalla aktning, den andra harm
och ovilja, men båda äga i sig ett
absolut värde, den mänskliga
personligheten, som står över dessa
egenskaper av mer tillfällig natur. Alla
hava samma rätt till glädje och liv.
Varje samhällsorganisation, som
våld-fö– sig* på denna människans heligaste
egendom —■ hennes pérsonlighet —
som trampar den under fotterna, måste
bära i sig’ själv fröet till sin
undergång. Livet självt gör revolt däremot.
Historien visar oss ock, att ju
kraftigare förtrycket vilat över ett folk, ju
mäktigare har tanken på frihet arbetat
sig fram. Det är visserligen sant, att
frihetsidéns innehåll enligt sakens
egen natur måste vara olika under ti-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
