Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dernas lopp, beroende på den yttre
samhällsgestaltningen, som i sista
hand framskapar villkoren såväl för
dess förverkligande som för dess egen
lclarhet ocli målmedvetenhet. Men
den pånvttfödande kraften har dock
framsprungit ur samma vilja till liv.
Det är denna de förtrycktas tanke på
frihet, som varit den bärande idén i
mänsklighetens alla frihetsstrider. Då
den under medeltiden tog’ sig uttryck
i striden för religiös jämlikhet och
under det adertonde århundradets
politiska fejder i kravet på politisk
likställighet, så prövar den åter i våra
dagar under socialismens banér att
förverkliga denna mänsklighetens
stora idé genom social
likställighet.
Andra tiders världsåskådningar ha
känt många för dem höga värden,
såsom stat, kyrka, nationalitet, som
motställts den mänskliga personligheten,
och inför vilka den enskildes krav
måst offras. Så utgjorde under den
äldre antikens dagar individens
förhållande till staten det centrala
samhällsproblemet. Under medeltiden
uppbars statens funktioner i många fall
av kyrkan, som under denna tid blev
den alla. intressen uppslukande
motsättningen till individen. I
renässansens tidsålder uppstod en ny
världsåskådning med sina fästen förlagda tiil
de religiösa och estetiska områdena,
för vilken — utan att därför svika
andra värden—den mänskliga
personligheten blev det högsta värdet.
Den, som måhända skarpast utformat
denna nya uppfattning, är, som ovan
nämnts, nyare tidens störste
idealis-tiske filosof, Kant.
Naturligtvis påstås icke härmed, att
denna uppfattning för närvarande är
grundvalen för det praktiska
handlandet. Men den allmänna
samhällsutvecklingen har dock fört det därhän,
att sambandet mellan individ och
samhälle tenderar att så småningom
övergå till ett samband av helt annan art
än förut: de auktoritära oeh mera
yttre mekaniska maktförhållandena i
relationerna mellan individ och
samhälle ersättas av ett allt klarare
medvetande hos varje individ, att grund-
valen för detta samband ligger i do
sociala känslor, åskådningar och
instinkter, varmed han själv känner sig
knuten fast vid
samhällsutvecklingen och vilka utgöra en
del av han eget individuella liv.
# *
#
Den moderna naturforskningen över
människans ursprung har
kompletterats av eller lett över till en forskning
över det mänskliga samhällslivet
och dess utveckling.
Naturforskningen har ej godkänt den av den kristna
reflexionen gjorda skarpa åtskillnaden
mellan människan och naturen. Den
liar tvärtom hämtat sina
föi’klarings-grunder ur hela området för vår
erfart nh et och tillämpat dem på
människan. Denna forskningstendens har
även trängt igenom på det
samhällsvetenskapliga området. Så har det
evolutionistiska tänkandet från två
sidor upptagit striden med de gamla
skapelsemyterna och förarbetat
jordmånen för en världsåskådning1 på
evo-iutionismens grund.
Utvecklingslärans fördjupade syn
på den mänskliga naturen har även
medfört en vetenskapligt fördjupad
syn på det mänskliga samhället och
dess problem. Liksom biologin sökt
att utreda människans förhållande till
de övriga, naturföremålen, att ställa
henne på hennes rätta plats i
utvecklingskedjan, så har
samhällsvetenskapen fattat lienne i hennes egenskap av
samhällsvarelse.
Människan är, så långt tillbaka i
tiden vi känna, ett samhällsdjuri
Ett utforskande av människans väsen
ä’1 ock därför ej möjligt utan en
djupgående kunskap om samhällslivet.
Detta senare är en nödvändig, betingelse
för det individuella mänskliga livet.
Den samhälleliga miljöns andliga
skatter bilda ofta det reella innehållet
hos den mänskliga individen; blott en
liten del av detta är varje människas
individuella egendom. De andliga
företeelserna på. såväl konstens,
litteraturens, vetenskapens sotil religionens
område äro ej resultat av den enskilda
människans verksamhet; de äro kol-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
