Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stadier lätt givit upphov åt
kooperativa organisationer, som alls ieke haft
något principiellt eller praktiskt
berättigande att bära detta namn. ja,
som ibland organiserats efter rent
anti-kooperativa principer eller under sin
fortvaro kommit att tillämpa sådana.
I vårt land har detta framträtt på
två för kooperationens förtroende
hos arbetarna mycket skadliga sätt.
Antingen ha startade
konsumtionsföreningar på landsbygden blivit rena
bruksföretag och härdar för det
för-hatliga trucksystemet, vilket i många
fall är kännetecknande för de
föreningar, som startades under tiden före den
moderna arbetarerörelsens
framträdande i vårt land, oeh vilket har sin
naturliga förklaring i dåtidens
arbetares brist på självständighet och
förmåga att tillvarataga gemensamma
intressen. Eller också — och det är
en senare, en tid tyvärr icke alltför
ovanlig form av missbrukad
kooperation —■ ha företag startats utan
tillräckligt rörelsekapital, utan beräkning
om förutsättningar i övrigt funnos,
med kooperativt ouppfostrad ledning,
som släppt in det farligaste av allt i
affären, krediten — och så en dag
har allt gått omkull, sedan man
mångenstädes först genom insamling av
bidrag inom andra organisationer oeh
rörelser sökt hålla företaget på konstlat
sätt flytande. Detta gäller icke minst
en del redan från starten missriktade
lokala kooperativa
produktionsföreningar.
Allt detta har förenat sig till den
ogynnsamma bild av den svenska
kooperationen, som mången arbetare har.
Därjämte måste erkännas, att den
intensitet, varmed det fackliga
organisationsarbetet och den politiska
agitationen under trycket av växande mili-
tarism oeh ökad klasslagstiftning
bedrivits bland massorna, i själva
verket lagt beslag på såväl de breda
lagrens intresse som alla de
dugande-krafter, vilka överhuvud kunnat
uppbringas för den snabbt växande
arbetarerörelsens fackliga och politiska
ledning, press och offentliga
representation över huvud.
Men tiden bör nu vara kommen, då.
— för att tala med vår danske
partivän Borgbjerg — det gäller att låta
de-energikällor inom arbetarerörelsen,,
vilka blott vänta på att tas i anspråk,,
söka sitt utflöde inom arbetareklassens,
tredje kampmedel, kooperationen.
I all synnerhet som den fackliga
rörelsen under de nuvarande tryckta
konjunkturerna måste i viss mån stagnera
och enligt sakens natur inrikta sig på
att hindra försämringar i
arbetsvillkoren. Och även frånsett
detta ligger det i öppen dag, att med
arbetsgivareorganisationernas växandestyrka och konsolidering även en så
väldisciplineracl armé som den
svenska fackföreningsrörelsen får dyrköpt
erövra varje framgång.
Men däri ligger den allvarsamma
betydelsen. att arbetareklassens
levnadsstandard icke längre kan med samma
tempo som hittills höjas på denna
väg. För arbetareklassen — och för
kultur- oeh framstegsarbetet
överhuvud — är det dock en verklig
livsbetingelse. att folkflertalets levnadsvillkor
om möjligt oavbrutet förbättras.
Och detta icke blott relativt i
förhållande till tidigare utvecklingsskeden,
utan även absolut, i jämförelse med
andra klasser i samhället. Därtill
fordras förvisso kraftiga hävstänger.
Fackföreningsverksamheten har bland
dessa hittills varit den mest givande^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
