Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
men hädanefter blir det nödvändigt
att ko m p 1 e 11 e r a denna.
Därtill lämpa sig — frånsett
naturligtvis den självklart viktigaste
politiska aktionen — alldeles särskilt två
hittills av arbetarna i vårt land föga
anlitade utvägar:
kommunalpolitiken. som arbetarna hittills av
all-bekanta skäl saknat varje möjlighet
att utöva, och kooperationen.
Bägge ha det gemensamt, att n e
<i-bringa levnadskostnader-n a för de breda lagren och
komplettera därigenom fackföreningsrörelsen
på ett nästan idealiskt sätt, ty här
blir det verkligen fråga om en effektiv
höjning av real-lönen. d. v. s.
lönernas köpkraft.
* *
*
Den svenska kooperationen har
nyligen firat tioårsdagen av det
kooperativa förbundets tillkomst, varmed
först de kooperativa detalj affärerna
f’.ing*o en centralorganisation
och från obetydliga småaffärer utan
inre samverkan och utan egentlig
betydelse fingo karaktären av en
enhetlig rörelse. I samband med jubileet
hölls även förbundets tionde
kongress i Stockholms Folkets Hus ’
A-sal, med ett 140-tal ombud och
gäster från kooperationens International,
deii kooperativa alliansen, från
engelska förbundet och partihandeln samt
från alla skandinaviska länder, vilket
nogsamt visar, hur uppmärksammad
den svenska kooperationen nu börjar
bli av broderorganisationerna i andra
länder.
Jubileet i förening med kongressen
ger en osökt anledning att i
”Tidens” spalter lämna en översiktlig
skildring av kooperationen i vårt
land på dess nuvarande stadium och i
belysning därav skärskåda
kongressbesluten. Därvid skall det visa sig’ att
den svenska kooperationen i stort sett
har en ganska god ställning’, om än
ofantligt mycket återstår att utföra
för att lyfta den i nivå med
före-gångslandens syskonrörcflser. Man
måste ju också komma ihåg att
kooperationen i vårt land i ännu högre
gräd än den övriga arbetarrörelsen är
eu ung rörelse, stadd i en
synnerligen snabb ocli gamla brister
korrigerande ut vecklin g.
Då Kooperativa förbundet på
inbjudan av socialdemokraterna A.
Ey-lander, Stockholm, A. C.
Lind-b 1 a d, Göteborg, ocli Olof P e r
s-s o n, Malmö, bildades på kongressen
i Stockholm den 4—6 sept. 1899,
väsentligen i överensstämmelse m®d av
A. Kylan der utarbetade stadgar, trodde
väl knappast startarna själva, att
denna organisation tio år därefter skulle
ha 67.652 medlemmar i 391 föreningar.
Utanför förbundet finnes dessutom
några hundratal kooperativa föreningar,
av vilka dock en ansenlig mängd göra
affärer med partihandeln.
Inom arbetarrörelsen, där man
blivit bortskämd med att kunna skriva
centralorganisationernas medlemsantal
med sexsiffriga tal, imponera kanske
ej dessa siffror. Men låt oss ej
för-liäva oss! Vid 1905 års partikongress
konstaterade dåvarande parti ordf. C.
E. Tholin i sitt hälsningstal med
stolthet, att partiet då räknade ej mindre
än 65,000 medlemmar. Ocli samma år
hade Landsorganisationen, tack vare
en lysande tillväxt under året, 82,000
medlemmar. Den svenska
kooperationen står sålunda nu med ungefär
samma numerär som partiet och
fackför-eningscentralen hade för blott fyra år
sedan. Om den nu skall göra samma
otroligt snabba frammarsch som den
övriga arbetarrörelsen haft sedan 1905
beror just på, om de djupa leden av de
organiserade arbetarna nu vilja
komma med.
Så mycket visa dock redan anförda
siffror, att kooperationen även i vårt
land hunnit växa ut till en f o 1 k r
ö-r e 1 s e, även med hänsyn till anslut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
