Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
reform, som bestämde första
kammaren, s taktik att slutligen acceptera
re-geringsförslaget. • Hj. Branting
hade förgäves sökt rädda vad räddas
kunde undan kompromissens
Pro-lnustesbädd och både 1900 och 1901
motionerat om att riksdagen, med
avslag å k. m:ts förslag om fixt
ersättningsbelopp, ville i des-s ställe antaga
ort stadgande av innehåll att
ersättningen skulle utgå i rimligt [-förhållan-•.](-] {+förhållan-
•.](+} till den skadades lön, antingen så
att lönen vid varje olycksfall
individuellt uppskattades, eller så att de
er-■sättningsberättigade indelades i
löne-klasser med fastställda,
olycksfälls-rärtor.
* #
*
Efter 17 års arbote, varav de 11.
varit en oavbruten till första kammarens
bc-bag pågående f ö r sämrin g av ett
ursprungligen gott förslag, hade
således Sverge fått en
olycksfallsersätt-ning. Av Europas stater, Ryssland
ot-J’ Balkanländerna frånräknade,
hade då alla redan infört
olycksfallsförsäkring. utom Italien ocli Ungern.
Man hade i Österrike, Xorge, Finland
c.cl. Holland anslutit sig till två n g
s-irsäkringens system, sådant det
mest typiskt realiserats i tyska
oiycks-fr.llsförsäkringslagen. Ur
synpunkten att olycksfallen äro en
ofrånkomlig följd av maskinteknikens
utveckling och det industriella arbetets
ökade intensitet och att det således är
* I sista stund försökte första kammarens
ultras att sätt-a krokben för hela förslaget
genom att taga med ”jordbrukets
binäringar”. Denna spekulation i
andra-kammar-lantmännens klassegoism misslyckades dock.
Andra kammaren besvarade manövern mod
att inbegripa även skogshanteringen, vilket
bolagsintreseenterna i första kammaren
maste finna sig uti!
** Den vanliga åsikten att olycksfallen äro
störst under veckans oeh arbetsdagens sista
del. då arbetaren är som tröttast, vilken
åsikt Vä mer Rydén med stöd av tysk
statistik företräder i sin bekanta 8-timmars-
arbets givarens skyldighet att
hålla den under arbetet förolyckade
arbetaren skadeslös för olycksfallets
följder, vadan alltså
olycksfallsförsäkringen måste betraktas som en
nödvändig och rättvis belastning av
industrins omkostnad
s-konto, hade man i dessa länder
infört den obligatoriska försäkringen.
Irom hela den vetenskapliga
litteraturen om socialpolitiken är man också
erse om att en olycksfallslag’, som
blott stadgar ersättning,
ingen försäkring, fullkomligt
bortser från denna frågas sociala
motion, och som även en sådan sakkunnig
©om yrkesinspektören riksdagsman T. Furst
gjort sig till målsman för, bekräftas icke av
den svenska olycksfallsstatistikens siffror
för 1906. Där visar sig en ackumulation av
olycksfallen under helt andra veckodagar
cch klockslag än da, som skulle peka hän
på att olycksfallsfrekvensen växte med
arbetsdagens längd. I Kommerskollegii
vecko-tabell faller maximum på tisdagen, minimum
på lördag; vad dygnet* tider beträffa, så
möter där ett liknande fenomen, ity att
anhopningen av olycksfall är störst sedan
arbetet pågått någon stund, d. v. s. mellan
9—11 f. ni. och 2—4 e. m.
I stället för trötthetsteorin framskymtar
här, enligt min uppfattning, som enda
möjlighet till förklaring tiil dessa sista
iakttagelser, att olycksfalle n växa
med arbetets intensit et, d. V.
s. arbetarens uppmärksamhet och
vaksamhet gent emot arbetets risker slappas
ju intensivare han arbetar. Just ovan
anförda tider äro otvivelaktigt de, då. dels det
arbetas allmännast över hela landet, dels
åtminstone för industrins vidkommande
intensivast.
Jmfr vidare utom Rydéns bok och
”0 ly c k s f a 11 i arbete 1906’ ’,
utgiven av Kommersskollegii avdelning för ar4
betsstatistisk, även Furst,
”Normalarbetsdag och arbetareskydd”, tal på
första-maj-demonstrationen i Stockholm, Social
Tidskrift 1908, häfte o, samt Marc u s,
”Ett kapitel ur svensk olyeksfallsstatistik”,
Social Tidskrift 1908, liäft. 12.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
