Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
siogo. Samtidigt hemställdes om
förkortning av clen över hövan, långa
karenstiden, från 60 till 3 dagar.
Trots att motionen ställde så
anspråkslösa krav ville riksdagen icke
binda sig för dem utan nöjde sig med
att k. m :t ju i liten mån tagit upp
re-visionsfrågan. Doek anförde
beträffande karenstiden sammansatta
stats-och lagutskottet bl. a.:
Den i paragraf 4 av ifrågavarande
lag bestämda tid av 60 dagar, innan
sjukhjälp eller livränta skall utgå,
måste betraktas såsom alltför lång för ett
behörigt tillgodoseende av den
skadades berättigade intressen av understöd
under sjukdom eller invaliditet. Ett
stöd för denna uppfattning liade
utskottet funnit i den omständigheten,
att, sedan genom lag den 3 juni 1904
stadgats sådan förändring i paragraf
3, att därigenom möjlighet beretts, att
genom försäkring i
riksförsäkrings-ar.stalten betinga skadade arbetare
ersättning jämväl under karenstiden,
enligt vad utskottet inhämtat, en
högst betydande del av i anstalten
beviljade försäkringar avsett även
karenstiden, vare sig i dess helhet eller,
vilket varit det vanligaste, från och
med fjärde dagen efter olycksfallet.
Ar för utskottet tillgängliga
uppgifter angående i förevarande avseende
förefintliga bestämmelser i en mängd
kollektivavtal framginge, att i
flertalet avtal arbetarna voro tillförsäkrade
sjukhjälp under hela eller kortare del
av karenstiden. Av dessa sålunda
påpekade omständigheter torde med all
tydlighet framgå att behov förelågo
av den nu gällande karenstidens
inskränkning, och utskottet vill icke
bestrida, att en sådan begränsning
m.öjligen borde sättas till den av
motionärerna föreslagna, eller 3 dagar.
Men, slutar utskottet, på grund av
att frågan pr föremål för utredning
vid riksförsäkringsanstalten, vill det
icke nu tillstyrka en sådan
inskränkning. *
- Som ytterligare skäl för
karenstidens förkortning kan här anföras, att
enligt kommerskollegii olycksfalls-
statistik för 1906 icke mindre än
1.658, eller 84,2 procent, av samtliga,
för nämnda år anmälda olycksfall,
medförde skador av högst 60
sjukdagar. Ovannämnda statistik utvisar
också, att av de inalles 15,041 under
detta år skadade arbetarna 6,720 eller
44,7 procent, varit tillförsäkrade
ersättning även under karenstiden. I
samma riktning peka de
kollektivavtal ang. arbets- och löneförhållanden,
som insamlats och bearbetats genom
kommerskollegii avdelning för
arbets-sl a tis tik. Enligt denna källa skulle
nämligen, .efter approximativ
uppskattning, genom dylika avtal,
berörande 5,563 arbetsgivare, omkring
6C.000 arbetare vara genom
olycksfallsförsäkring tillerkända sådan
ersättning. *
Vad som allra kraftigast talar för
karenstidens förkortning är
naturligtvis den svenska
sjukkasseförsäk-rmgens frivilliga karaktär. I
Tyskland, där sjukförsäkringen är
obligatorisk, kan man utan
olägenhet bestå sig- med en lång
karens-tid.
* #
Den utredning inom
riksförsäk-ringsanstalten, som sammansatta
stats- och lagutskottet, kröp bakom vid
1907 års riksdag, hade föranletts av
en skrivelse till anstalten i jan. 1907
från dåvarande civilminister Juhlin,
vari han begärde utredning huruvida
bestämmelserna i olycksfallslagen
kunde anses i alla delar
ändamålsenliga och lämpade efter behovet.
Särskilt kunde det ifrågasättas om ej
karenstiden borde förkortas, om gäl-
* Jmfr sid. 50 i ”Utlåtande av K.
Kom-merskolleg.iuni i anl. av ifrågasatt revision
av gällande lagstiftning, angående
olycksfall i arbetet etc.” (Norstedts förlag.’Pris
50 öre).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
