Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lande bestämmelser ang. livräntas
utgående vore tillräckligt betryggande
samt huruvida icke arbetsgivare och
arbetare borde tillerkännas rätt att
b.o- riksförsäkringsanstalten teckna
försäkring, som med avseende å
beloppet överstege det lagstadgade. Som
man ser ett mer än blygsamt
reform-picgram, vilket icke ens satte i fråga
någon allmän böjning av de ofta
upprörande otillräckliga ersättningarna.
- Till Riksförsäkringsanstalten
remitterades vidare en riksdagsskrivelse
a>- den 29 maj 190T, vari sattes i fråga
c.si icke Riksförsäkringsanstaltens
skyldighet att vid inträffade
olycksfall i arbetet avgiva utlåtande, skulle
k ii nn a utsträckas.
Riksförsäkringsanstalten avgav sitt
uilåtande med förslag om ändring av
vissa delar av olycksfallslagen i jan.
1908. Detta förslag’ motsvarar dock
blott i förunderligt ringa grad vad vicl
den nödvändiga reformen av
olycksfallsförsäkringen måste krävas.
Utlåtandet inledes med den
anmärkningen, att anstalten icke
anser sig böra. f. n. föreslå några
väsentliga, ändringar i de grunder, på
vilka lagen den 5 juli 1901 var byggd.
Frågorna om ordnande av
sjukkasse-väsendet och om ålderdoms- ocli
in-validitetsförsäkringen stå nämligen
på dagordningen, och då alla dessa
grenar av den sociala försäkringen
ingripa i ocli äro avsedda att.
komplettera varandra, böra de så långt möjligt
vara av en enhetlig struktur. Det är
därför blott följande detaljer, som
anstalten rekommenderar till ändring:
Olycksfallsersättningslagens o
m-r å d e bör utvidgas till dels j o r
d-b r u k, därest fastigheten har ett.
taxeringsvärde av’minst 20,000 kr., dels
följande verksamhetsgrenar:
Verksamhet i vilken explosiva varor
användas vid tillverkningen, automobil- oek
hisstrafik, åkerirörelse, gaturenhållning,
kloakledningar, handels-, lager- eller
magasine-rörelse, där minst tre arbetare vanligen
sysselsättas, rivningsarbete, underhåll och
skötsel a" kanal eller annan vattenbyggnad,
måleriarbete, vid vilket ställning eller annan
dylik anordning användes samt teater och
därmed jämförlig verksamhet.
För att få i lagen fastslaget vad som med
uttrycket ”fabriksrörelse” är att förstå och
i samband därmed var gränsen mellan
för-säkringisplikliga och icke försäkringspliktiga
företag bör dragas, hemställer anstalten, att
ersättningsskyldigheten skullo avse varje
industriell rörelse, i vilken vanligen användes
a) annan drivkraft än muskelkraft,
för eå vitt den sammanlagt uppgår till
minst-tre effektiva hast krafter, eller
b) å n g p a n n a eller kokare, vilken
brakas med ett tryck ,som mod minst ‘/2 kg. pr
kvm. överstiger atmosfärens, eller
c) minst o arbetare.
Även med avseende
påolycks-f a User sättningens storlek
h-iT ju Riksförsäkringsanstalten ej
kunnat undgå att gå utöver det
torftiga programmet i den Juhlinska
skrivelsen. Den förordar en
genomgående höjning av de utgående
ersättningsbeloppen av i genomsnitt 50
procent, samt. en förändring i vissa
fall av ersättningens form från
livränta till kapitalersättning på en
gång, ävensom slutligen en
utsträckning av rätten till
ersättning under vissa
betingelser till ä n k 1 i n g, den avlidnes
föräldrar eller minderåriga
syskon. Däremotharanstalten icke
vagat sig på att föreslå några mera
principiella förändringar i detta
hänseende och sålunda ansett., att dels
ersättningen fortfarande som hittills bör
utgå med bestämda, för alla lika
ersättningsbelopp, dels ock att någon
förkortning av karenstiden icke
borde äga rum!
Slutligen anser anstalten, att ett
arbetarförsäkrings råd bör
upprättas samt att. parter i
ersättningstvist böra äga att hänskjuta
densamma till slutligt avgörande av
Riksförsäkringsanstalten, i vilket fall
ar.staltens beslut skall äga samma
kraft och verkan som skiljedom enligt
lagen om skiljemän.
Det kan ju vara opportunitets-skäl
av politisk art, som göra att
anstalten nöjer sig med dessa beskedliga
reformkrav. Med kännedom om första
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
