Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
själv genom ”grov
vårdslöshet” ådragit sig. Detta stadgande
väckte från början genom sin
mångtydiga formulering den livligaste
opposition, oeh har även vid
upprepade tillfällen varit föremål för
anmärkningar, särskilt från
yrkesinspektionen. I sina utlåtanden uttala sig
också yrkesinspektörerna för ett
borttagande — vilket skett i lagen om
fiskares olycksfallsförs
ä.k-r i n g av år 1908 — eller
förtydligande av föreskriften ifråga.
Yr-kesinspektören i Göteborgs
distrikt framhåller därvid, att
många yrken utföras under så egenartade
omständigheter, att stora
svårigheter möta att utan sakkunnig
besiktning på platsen bilda sig ett omdöme,
huruvida en handling av grov
vårdslöshet ägt rum, eller handlingen
ifråga, därest den lyckats, endast
skulle ha ansetts innebära en fullt
lovvärd oförvägenliet för tillvaratagande
av tid, verktyg och fabrik.
Yrkesin-spektören i Härnösands distrikt anför,
att framgången av åtskilliga företag
till stor del berodde på arbetets raska
fullgörande under ofta brydsamma
förhållanden, såsom t. ex. vid
skogsavverkning, timmerkörning och
flott-ning, ävensom plankbärning m. m.,
varvid ej sällan mod och djärvhet i
sådan grad behövde ådagaläggas av
arbetarna, att man kunde befara att
olycksfall under dylika
omständigheter understundom skulle anses som
orsakade av ”grov vårdslöshet”.
Kom-merskollegium finner därför, att då
stadganden av så obestämd natur
kunna och i åtskilliga fall också ha
begagnats för att söka undkomma
er-sättningsplikten, och då tillika tvister
av denna art alltid måste bliva
synnerligen svårlösta, nämnda stadgande
vid en eventuell revision av
olycksfallslagen till sin innebörd närmare
preciserades eller ännu hellre ur
lagen uteslöts. En nödvändig
förutsättning för en dylik lagändring är även,
enligt kollegii åsikt, den nuvarande
ersättningsskyldighetens utbytande
mot försäkringsplikt.
Kommerskollegium tillstyrker slut-
ligen arbetareförsäkring
s-r å d e t, men anser att grundvillkoret
härför är genomförandet av
obligatorisk olycksfallsförsäkring. Däremot
opponei’ar sig kollegium skarpt mot
Biksförsäkringsanstaltens anhållan 0111
att — fastän ofta själv part i lika
sak — fälla utslag i
försäkring s t v i s t e r. Det är en princip
inom svenska statsförvaltningen, att
en offentlig myndighet, som för
statens räkning driver någon slags
verksamhet, aldrig får fungera som
överordnad instans gentemot privata
företag, som idka samma slags rörelse.
Järnvägsstyrelsen skulle mycket gärna
å statens vägnar vara förmyndare för
de enskilda järnvägarna, liksom
telegrafverket önskade utöva kontroll
över alla starkströmsledningar i riket.
Men statens kompetens har lagts i
andra myndigheters händer, respektive
i dessa fall Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen under civildepartementet ocli
Elektriska inspektionen inom
Kommer skollegium.
Huruvida denna praxis
huvudsakligen dikterats av några
gammalliberala omsorger för den
privata frikonkurrensens skydd
gentemot statsdriften eller verkligen
grundar sig på beståndande
erfarenhets-fakta, det må i detta sammanhang
lämnas därhän. Kommerskollegii
ståndpunkt är i denna sak inte av
negativ natur. Det kommer med ett
positivt inlägg gentemot anstalten och
pekar på en central
övervak-ningsmyndi g h e t för hela den
sociala försäkringen som ett
framtidsmål. Detta centralorgan, som av
principiella skäl inte borde vara förenat
med Riksförsäkringsanstalten. skulle
även ha till uppgift att insamla och
utarbeta den officiella
olvcks-f al Isstatistiken, liksom den
med sig skulle införliva y r k e s i
n-spektionen. Här skymta
konturerna av ett svenskt
motstycke till det tyska
”Reichsversiclie-rungsamt”, ett riksförsäkrings-
v e r k. vilket bör ingå som
huvudbeståndsdel i det departement för
sociala ärenden, vilket man väl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
