Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vecklad fråga. Av prästboställena ha
några upplåtits av staten oeh äro väl
fortfarande statsegendom. Andra ha
anskaffats av församlingarna; över
dem kan åtminstone ej staten förfoga.
Andra åter ha av enskilda skänkts till
kyrkan (nämligen var särskild
församlingskyrka för sig), som alltså har
dem i sin enskilda ägo. ]\Ien dessutom
äro prästerna tillförsäkrade samtliga
boställena genom privilegier. Även
andra löneförmåner, såsom det gamla
jord-tiondet, stå under
privilegie-skydd, vilket emellertid är avsett att
upphävas — trots biskop Billings
vrede — vid den stundande
löneregleringen. Vidare kunna en del kyrkliga
fonder, som bildats av kyrkans medel,
endast användas till kyrkliga
ändamål.
Så länge nu privategendomens och
privilegiernas helgd är höjd över
debatt hos riksdagens —även andra
kammarens — majoritet, så länge kommer
kyrkan, därest den blir skild från
staten, att få boställen oeh fonder till sitt
fria förfogande. Men att lämna så
stora egendomar av jord och. kapital
i en enskild sammanslutnings händer,
och därtill en mot den demokratiska
staten fientlig sammanslutning, det
vore ur socialdemokratisk synpunkt
oförlåtligt. Ännu oförlåtligare vore
dock att i blind programtrohet
ofrivilligt medverka till en upplösning,
sådan Waldenström och många hans
gelikar önska den: nämligen så att
staten ekonomiskt understöder alla
större frikyrkliga samfund (se P. P.
W :s motion å kyrkomötet om
statskyrkans avskaffande). Vi skulle på
detta sätt i stället för en k o n t r o
1-lerad statskyrka få flera
statsunderstödda men okontrollerade.
Alltså, det blir min andra tes : d e t
vore oklokt att för
närvarande skilja stat och kyrka*
* Som bekant liar andra kammaren
begärt utredning om skilsmässa mellan stat
ocli kyrka. .Beslutet är glädjande såsom ett
bevis att tanken börjar mogna, ocli att
socialdemokraternas riksdagsmän skulle
understödja detsamma var självklart. Men lika
Däremot lär det ej kunna
ådagaläggas, att de fördelar statskyrkan
tills vidare kan medföra skulle
väsentligt minskas, om hon miste sin
tvångs mak t, särskilt all
självskriven befattning med skolan samt rätten
att taga upp skatt av olika tänkande;
ej heller kan hon anses förtjänt av en
sådan förmån. Nu säger prof. Wicksell,
att statskyrkan visserligen för
närvarande är värd all möjlig kritik, men
att den kan bli helt annorlunda, om
demokratin intresserar sig för den
och söker reformera den. Härpå kan
först svaras, att demokratin som
politisk riktning ej kan reformera det
viktigaste, andan; den måste
reformeras inifrån. Vidare att utsikterna för
en dylik reformation äro högst ringa.
Visserligen tycks ju
nyprotestantismen, fast långsamt, vinna mark, men
i samma mån framträder dess föga
radikala karaktär allt klarare. * Att
enskilda statskyrkokristna lyckats
helt förena kristendom och demokrati,
betyder här föga. Flertalet även
bland nyteologerna känna tydligen
med sig, att deras tro ej kan förenas
med den nutida erfarenhetsfilosofin,
med utvecklingsläran. Då denna
återigen är nära förbunden med
demokratin — här fattad ej blott som
politisk utan som en hel kulturrörelse —
självklart är att de sistnämnda därmed
i c, k e bundit sig att rösta för en
upplösning på den tid och under de villkor,
som bäst passa den hög- eller lågkyrkliga
reaktionen.
* Om fritänkare och demokrater från
början mer allmänt gjort klart för sig, hur
skiljaktig deras åskådning i grunden är från de
fleste nyteologers, så hade de kanske dömt
dessa med större billighet och nöjt sig med
att kritisera deras ståndpunkt, men avstått
från korttänkta oeh orättvisa angrepp —
sådana som under den berömda
djävulsstri-den riktats mot dr S. A. Fries — på deras
personliga ärlighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
