Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gång. Regeringen började visa sin
färg samt taga parti utåt för lockouten,
för arbetsgivarna och mot storstrejken,
mot arbetarna. Medan det väntades på
fredsunderhandling anbefalldes endast
åtgärder, som vid sidan av sitt
egentliga ändamål pä samma gång kunde
vara ägnade att splittra arbetarna.
Från en landshövding infordrades till
och med förklaring över en
tidningsnotis, enligt vilken han skulle sagt sig
vilja stå opartisk gent emot båda de
stridande.
De inkomna petitionerna om
medling avfärdades ovänligt.
Förlikningsmannens initiativ lades å siclo och när
regeringen slutligen fann sig tvungen
säga något, kom förklaringen:
storstrejken till skillnad från lockouten
är bara av ondo; först när den förra
nedlagts frivilligt skola vi tänka på
den senare. Då, närmast i följd av
denna dagordning, storstrejken
avblåstes, förklarades helt enkelt: nu göra
vi ingenting mera själva. Lockouten
behövde med andra ord ingen vidare
hjälp.
Jo, det var verkligen en sak som
gjordes. Avtalskommittén upplöstes.
Detta betyder att regeringen kommer
att göra något mera framdeles. Den
skall förelägga 1910 års riksdag
lösningen av arbetskonfliktens frågor.
Vi veta ej, huru detta förslag kommer
att se ut. Men det veta vi, att denna
riksdag icke är skickad att avgöra
dessa frågor. Det har regeringen själv
ådagalagt med genomdrivande av en
ny representation, som skall taga vid
kort efteråt. Det kan väl ej vara
meningen, att denna riksdag skall taga
hand om saken just för att man skall
under bästa förutsättningar undvika
en fredlig lösning mot folket? Eller
har regeringen kanske vid framläg-
gandet av sitt representationsförslag
ej varit besjälad av en levande
övertygelse om, att den gamla
representationen är orättfärdig oeh föråldrad?
Medan arbetsinställelse som sagt
proklamerats ocli ännu pågår i
regeringens administrativa verkstäder till
förmån för lockouten, synes där
upptagas ett ivrigt arbete även i andra
avseenden än det ovannämnda, så att
den gamla representationens
testamente till eftervärlden i dödsögonblicket
skall bli så innehållsrikt som möjligt.
Tryckfrihetsförordningen skall
undergå en fullständig revision
enligt i dagarna fattat beslut och
förslaget om möjligt framläggas för nästa
riksdag. De nya krigslagarna lära
också skola fram då. Dylika frågor
äro liksom avtalslagstiftningen dock
av den liögviktiga natur, att testator
måste befaras ej sitta inne med så fullt
och sunt förstånd i dessa saker, att
det bör anförtros åt honom att med
laga verkan besluta om dem. Måtte
det nu bara ej föreslås en
avtalslag-stiftning till förmån för arbetsgivarna
och mot arbetarna eller en
tryckfrihetsreform utan tryckfrihet. Att man
har att vänta en krigslagsreform utan
särdeles djupgående reformer är nog
ställt utom allt tvivel.
Regeringen är således nu åter helt
och hållet sig själv. Bolagsmakten
med sina stora försänkningar i det
svenska samhället skulle ju en gång
ha sin indiansommar och även med
statsrådet regera riket, uppburen av
sin egen första kammares sista
stunder. Gynnsamma konjunkturer,
motståndares vankelmod i sakfrågorna,
egen smidighet och gott humör ha
gjort vägarna ganska jämna för
dess regering. Denna har nu också
fått å sina kommittenters vägnar slå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
