Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
var det välbetänkt att låta de för
augusti avslutade leveransköpen gå i
uppfyllelse. Detsamma gäller då om
garn. Så torde man kunna förklara
den ökade importen på denna punkt.
Vad margarinets ökning angår,
är denna helt enkelt en ersättning för
den minskade produktionen i denna
bransch. I den speciellt tullomhuldade
margarinindustrin ligger man minsann
inte inne med några oförräntade lager.
Dess miljonskördande monopolister ha
kunnat beräkna jämn avsättning;
minsta nedgång i tillverkningen tycks
därför här leda till ökad import.
I övrigt tala tabellens siffror för sig
själva. Då de merendels blott ange
kvantiteten, är det ännu ej möjligt
att uppskatta handelsbalansens
rubbningar i penningars värde. Man har
dock anledning att misstänka att den
största pekuniära minskningen
kommit på exportens del, vadan Sverges
betalningsbalans till utlandet
därigenom försämrats. Eftersom
strejkklausul numera är mycket
vanlig även i internationella
transaktioner, betyder denna
exportinskränkning dock ej obetingat lika stora
definitiva förluster för svenska
näringslivet. Det förlorade kan genom senare
forcering återvinnas. Men givetvis
var storstrejken en prövande tid, i
synnerhet för handel n, vilken ej kunde
”spara” in lönerna.
/
Icke minst statskassan har förlorat
på nedgången i utrikeshandeln. Dess
inkomster av tulluppbörden
minskades från 4,541.000 kr. i aug.
i fjol till endast 3,477,000 kr. i
augusti detta år. Och om sjöfartens
stagnation och rederiernas
förluster får man en föreställning vid
jämförelse mellan statens inkomster av
bå km edlen under augusti i fjol
och i år; de voro respektive 204,000
och 145.000 kr. Statsverkets förluster
komma givetvis icke att inskränka sig
till dessa omedelbara följder av
utrikeshandelns nedgång. Järnvägstrafik-,
post- och telegrafmedel ha nog inte
influtit med normala belopp. Och vid
självdeklareringarna nästa år blir sä-
kert storstrejken syndabocken för
reducerade inkomster av allsköns art.
Hur intressant det än vore att få
ett mått på den inre handelns
nedgång under storstrejksmånaden, så är
detta dock icke möjligt. Någon
statistik eller eljes systematiserad kunskap
om denna inre handel i Sverge finns
nämligen inte. En indikator härför
lämna dock siffrorna för
utrikeshandeln, samt framför allt järnvägarna
och bankrörelsen. Inrikeshandelns
nedgång har säkert förhållandevis
varit mycket större än
utrikeshandelns. Den utländska marknadens
köpkraft och konsumtionsförmåga var
ju ej förändrad. Men den inhemska
marknaden var utsatt för en
fullkomlig revolution vad nyssnämnda
förhållanden beträffar.
I ”Meddelanden från
Sverges Minuthandlares
Riksförbund” läses också en
hjärtsli-tande klagan över storstrejkens sviter
för de arma detaljisterna. Dessa ha
nutilldags inte så avundsvärt, pressade
mellan å ena sidan den raskt
framsträ-vande kooperationen och å den
andra mellan de alltmer konsoliderade
syndikatens och kartellernas
diktatoriska prispolitik och
kreditskärpningar. Under storstrejken ha
minuthandlarna fått bära en god del av
stridens börda genom den utsträckta
kon-sumtionskredit de nödgats bevilja sin
ordinarie kundpublik, vid risk att eljes
förlora denna åt dödsfienden —
kooperationen.
Indirekt visar sig naturligtvis
också inrikeshandelns nedgång under
augusti i järnvägarnas
förluster genom storstrejken. Enligt nyss
tillgänglig statistik äro dessa mycket
betydande ”Samtrafiken” — den
gemensamma avräkningen för statens
oeh de enskilda järnvägarnas trafik —
har nämligen givit över 1,1 mil j.
kr. mindre i inkomst än månaden
förut eller närmare bestämt 1.953,393
kr. mot 3,069.001 kr. i juli.
Genomsnittsinkomsten under årets föregåen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
