Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den ocli det tröttande i dessa
specifice-ringar, lia här de mångskiftande
varuslagen sammanförts till mer enhetliga
grupper. På så sätt är det lättare att
få en översikt av storstrejkens
verkningar på de viktigaste av Sverges
exportartiklar: råvarorna trä, sten,
malm ävensom halv- och helfabrikat
därav. Beträffande dessa visa
siffrorna i vår jämförelse överallt betydande
nedgång, med undantag av cement.
Att överhuvud export ägde rum
denna månad, beror naturligtvis på att det
fanns förråd och lager att effektuera
orderna från. I allmänhet torde det
vara resultatet av en föregående
månads arbete, som exporteras månaden
därefter. Helt naturligt framkallade
den oro och ovisshet, Svenska
Arbetsgivareföreningens lockouthot
åstadkom på hela landets arbetsmarknad, på
sina håll redan i juli minskad
företagsamhet och avvisande av
beställningar. En del av exportnedgången
under augusti torde därför kunna sättas
i samband med denna frivilliga
produktionsinskränkning.
Det är kanske inte heller för djärvt
att antaga, att utförselns sjunkande
under augusti månad mindre är
orsakad av samhällsproduktionens i det
närmaste totala avstannande under
storstrejken än av
hamnarbetarstrej-kerna, som på sitt vis försvårade
själva utskeppningen. I så fall komma de
direkta följderna av storstrejken att
i hela sin utsträckning först visa sig
i september månads
handelsstatistik.
En särställning intages dock av
varuslag med animaliskt ursprung.
Exporten av natursmör och kött ö k
a-des under storstrejksmånaden. Inom
denna produktionsgren förefanns
visserligen ingen konflikt, och dessa
artiklar befraktas alltid med reguljära
trader till utlandet, vilka ju minst
besväras av stuveriarbetarestrejker.
Men hur skall ökningen förklaras ?
Det må lämnas osagt, huruvida inte
under normala förhållanden
agrarexporten har tendens att stiga mot
slutet av sommaren. Även om så av
naturliga skäl vore händelsen, tro vi dock
att bakom denna ökade
livsmedels-export i viss mån döljer sig minskad
konsumtionsförmåga, d. v. s. fö
r-s v a g a d köpkraft på den
inhemska marknaden.
Detta konstaterande innebär ju i och
för sig ingen orimlighet. Samma
förhållande, fast i oerhörd förstoring,
återfinnes i den ryska
handelsbalansen. Dess väldiga agrarexport har de
breda lagrens nöd och elände till
bakgrund och förutsättning.
Hur starkt arbetarklassens
löneför-luster under augusti hunnit inverka
på införseln, särskilt av en del
livsförnödenheter, framgår av
nedanstående tabell, vari dock
importsiffrorna för den drivkraft (stenkol), de
•råvaror och halvfabrikat, svenska
industrin behöver, äro de allra mest
pregnanta. Även här äro en del
besläktade varuslag sammanräknade och
för bättre åskådlighets skull enhetligt
grupperade.
Införsel. Varuslag. Aug. 190S Aug. 1909
Stenkol ocli koks, hl. 6,621,000 3,962,000
Metaller, ton ......... 10,863 3,074
Mas kiner, kronor ... 1,958,000 1,773,000
Ull, ton ..................... 470 305
Schoddy, ton ............ 104 83
B o m u 11, ton ............ 663 1,066
G- a r n, ton .................. 177 198
Vävnader, ton ......... 7,071 150
JB u d a r och skinn, ton 5,700 665
Gödningsämnen,
20,214 18,959
Margarin, ton ............ 0,162 10
Kaffe, ton ............... 2,123 1,757
Omalen r å g, ton ......... 5,074 2,070
Socker, ton ............... 1,130 8,760
Ivött, ton .................. 192 89
A g g, stycken ............... 5,074,000 2,071,000
Således nedgång längs hela linjen
med undantag för bomull oeh garn.
Den avvikelsen beror på särskilda
omständigheter. Bomull är en
världs-handelsvara, som textilfabrikanterna
måste terminspekulera uti för att
skydda sig mot plötsliga
prisvariationer. Då nu, tillföljd av väntad dålig
skörd i Amerika, bomullsprisen äro i
ständigt stigande på världsmarknaden,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
