Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En annan lika viktig lärdom ha
arbetarna fått. Storstrejken har ställt
i blixtbelysning den gamla sanningen,
att arbetarklassens frigörelse måste
vara dess eget verk. Och idet
kapitalistiska samhället är det de ekonomiska
intressena som draga gränslinjerna.
Detta har storstrejken bekräftat. Och
den har lärt arbetarna, att rusta sig
för framtidens hårdare strider mot
ett förtryckande kapitalistiskt
borger-skap, rusta sig för dettas störtande
och för en framryckning från position
till position mot målet: socialismen.
*
I S o c.-D. skriver Erik Hedén
om ”Ett litet folk” bl. a.:
Vid samma tid som storstrejken i
Sverge närmade sig sitt utbrott,
hotades även en sådan i England. Den
bilades. vår bilades icke. I Spanien
däremot har verkligen ”samhället”,
ehuru visserligen på annat sätt än här,
tjänat ett kapitalistintresse så att folket
bragtes till uppror. Där har Sverges
”segrande samhälle” sin spegelbild,
ehuru i sydländsk förstoring.
Skälet till dessa olikheter? Vad
England angår, lägger man ju främst
märke till. att det landet äger en
regering. som verkligen är landets, medan
vår — ja, det vore smicker att kalla
den arbetsgivares och jobbares
verkställande utskott; snarare är den
sagaa utskotts statsavlönade tjänstemän.
Men denna skillnad beror i sin tur på
tn djupare liggande — skillnaden
mellan s m å och stora folk.
––––Ett litet folk! Om någon
tanke gått oss i blodet, så är det denna.
Oss alla, överklass som underklass,
ar-l c-tare som arbetsgivare. Men
arbetarna ha dock skapat ett storverk som
väckt internationell beundran: sin
organisation. Efter deras föredöme ha
arbetsgivarna uppbyggt sin i det
tydligt framhävda enda syftet att krossa
arbetarna.
En storhetstid är icke tänkbar för
ett folk utan en stor utrikespolitik —
ett internationellt parti som
socialdemokratin måste, fast i annan mening,
göra till sin denna sats, vilken högern
brukat framhålla mot liberalismen.
Hurudan är då den utrikespolitik, med
vilken Sverges maktägande inlett den
nya storhetstiden? Sverge har två
självständiga utrikespolitiska
iippgif-ter, tvä viktiga. Den första är
Skandinaviens ening, ej till ett enda folk,
men till en gemensam politik. Med
berått mod slog 1905 den härskande
klassen denna uppgift i stycken. Den
andra heter: värnandet av väster-
ländsk frihet i vårt mellanhavande
med Kyssland. Hur den lösts behöver
ej ens sägas.
Det finns en sak att noga komma
ihåg: storlockouten och vägrandet att
medla i storstrejken hade varit
omöjliga utan det närmande till Ryssland
som nyligen skett.
–––Sympatin med Ryssland vilar
på säker grund. Den ställning
arbetsgivarna tilltänkt fackföreningarna hos
oss är tydligen densamma som tsaren
gett ryska duman : fullkomlig
maktlöshet. men en god skylt, när herrarna på
vigilansresor å kontinenten finna det
gynnsamt för affären att uppträda
som konstitutionella härskare.
Rysslands ära i japanska kriget var ytterst
klen, men ryska ”samhällets” första
seger, den över det egna folket
blodsöndagen i Petersburg, den uppvägde
ju någorlunda den yttre smäleken. Vår
härskande klass blir siagen i väster
och förödmjukar sig själv åt öster,
men den är nöjd ändå efter
”samhällets seger” över storstrejken.
Nåja — om någon arbetare intalat
sig att vår överklass är kroppsligt och
andligt rutten, har han fått en lärdom,
som bör bli nyttigast för honom själv.
Men överklassens ära av segern är i
sanning måttlig. ”Segern” vanns av
en klass sedan århundraden lärd att
styra och i besittning av samhällets
alla maktmedel över en arbetarklass
som frivilligt höll ordning på sig själv
samt frivilligt höll de viktigaste
sam-hällsföretagen i gång oeh därmed
frälste överklassen från den nöd den i
månader underkastade sig och de sina.
”Segern” vanns över en blott delvis
organiserad arbetarklass, som genom
försummad kooperation, genom en
(före strejken) många gånger för stor
spritförbrukning, genom understöd åt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
