Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
der. De uppfatta ställningen rätt. när
de hålla sig borta. För diktare, som
efter ett ärofullt liv pensionerats, ha
vi aktning men ingen användning. För
dem som fått borgerlig pension innan
de gjort en enda medborgerlig
gärning ha vi intetdera. ”De eländas
parti”, det som slåss för ofödda släk-
ten, får vara färdigt att kämpa i
skuggan som i ljuset, i tystnad som under
sång. Vi ropa ej efter några andra
diktare än dem som kunna — för att
citera mottot till Ekelunds Antikt
ideal —• ”sätta flammande svärd
mot mörkret”.
Våra unga om storstrejken.
P. Albin Hansson. — Erik Hedén. — Z. Höglund. — Fr. Ström.
Vi samla här nedan några saxhugg
ur vad som skrivits från de kretsar
inom partiet, vilka närmast företräda
åskådningar inom Socialdemokratiska
Ungdomsförbundet. Den
ungsocialistiska grupp, som alltid i orden velat
ta storstrejken på entreprenad som det
enda salighetsmedlet, skroderar nu i
kapp med den borgerliga pressen om
”nederlaget” — för att söka komma
den hatade ”ledningen” till livs. Hur
helt annan anda, vilka fläktar av
verkligt ungdomligt sinne slår en
icke däremot till mötes från partiets
egna unga leder! Det är
Ungdoms-marschens käcka stämning, efter den
stora striden lika väl som före: ”vi
ha sol, vi ha segertro med oss! ”
#
I Fram skrev P. A1 b. II a n
s-s o n:
Det blev en storstrejk i ordets sanna
mening. Hur har den verkat? Av väl
så stor betydelse som det omedelbara
resultatet är det medelbara, vinsten
och lärdomarna för framtiden. Och
storstrejken är en läromästare och
agitator som ingen. Den har väckt
mången förut slö och likgiltig. Den har
som intet annat svetsat arbetarna
samman och lärt dem att i den obrottsliga
solidariteten ligger kraften till
befrielse. Och den har kanske framför allt
lärt oss förstå, vilket fruktansvärt va-
pen storstrejken är i händerna på ett
målmedvetet proletariat.
Väl skriar borgarpressen i högan
sky om storstrejkens fiasko och
nederlag. Det är så naturligt för den att
ljuga bort en obehaglig sanning. Men
storstrejkens idé har segrat. Den,
som vågar se sanningen, skall förstå
vilken fruktansvärd lärdom det är för
arbetarna, att få konstaterat
möjligheten utav, att utan egentligt understöd
föra en fem veckors strejk av kolossal
omfattning, under en lågkonjunkturs
ogynnsamma förhållanden och utan
att ha järnvägsmännen med i striden.
Tänkom oss, att arbetarna sätta in all
kraft på skapandet av en reservfond
av den storlek —• 5 miljoner kronor —
Landssekretariatet föreslagit! Hade
vi haft den nu skulle, utan risk för
avfall av betydelse, striden kunnat föras
utan förändring minst en månad till,
d. v. s. i över två månader —- på
många platser var man redan nu redo att
hålla ut ännu några veckor utan
förändring. Tänkom vidare, att
arbetarna behaga framdeles välja
tidpunkten för en storstrejk under en tid av
industriellt uppsving och goda
arbetstillfällen ! Och att då en kår av sådan
betydelse för storstrejkens snabba
effektivitet som järnvägsmännen gjorts
beredda, att i det avgörande
ögonblicket även taga arbetsnedläggelsens
personliga risker! Vaddå? Hela vårt
lands knoddvärld skall icke kunna
organisera skyddskårer tillräckliga att
rädda kapitalisterna undan
ruinerande förluster.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
