Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rörelsen ett kännbart avbräck. Det är
åtminstone tänkbart att ett hyggligt
uppförande från arbetsledningens sida
kunde gjort ett visst intryck på en del
av den långa kampen nedtryckta och
tvivlande sinnen. Men våra
arbetsgivare äro aldrig psykologer, då det
gäller arbetare, liksom de också av
någon slags dum, för deras egna
intressen föga gagnande högfärd anse
det under sin värdighet att försöka sig
på en smula folkliga allyrer.
Hur handlade nu arbetsgivarna? Jo,
i stället för samaritens olja hällde de
saltlake i arbetarnas sår! Det gamla
arbetsgivaretyranniet blomstrade upp
till en liten renässans igen. I stället
för tillmötesgående tycks nämligen i
allmänhet de återgångna arbetarna
från första stund ha rönt motsatsen:
kitslighet, brutalitet, förföljelser,
försämrade arbetsvillkor med få
undantag längs hela linjen! Det är inga
lämpliga medel att väcka till liv
drömmar om framtidsharmoni mellan
kapital och arbete! Därmed påminnas
tvärtom arbetarna handgripligt om
att organisationen är och förblir
deras enda värn. Våra ”vänner
fienderna” ha alltså ännu en gång
visat sitt agitatoriska nit för
arbetarerörelsens sak. D e sörja
för att klasskampens faktum aldrig
fördunklas.
ilen icke nog med att arbetsgivarna
i sin helhet genom denna hämndtaktik
förspillt det bästa av sin
Pyrrhus-se-ger. Med själva denna ”seger” har
det på sistone varit tämligen klent
beställt. Ordet har också småningom
försvunnit ur den borgerliga pressen
och behövde vid det här laget nästan
efterlysas. De förtvivlade försök, som
Stockholms Dagblad gjort för att få
reträtten den 13 nov. att se ut som en
seger, äro helt enkelt löjeväckande. Ty
just efter denna står det fast, att Sv.
Arbetsgivareföreningen genom
lockouternas förlängande glidit in på det
lutande planet, där slutet måste bli ett
nederlag för dess taktik och
principer.
Arbetsgivareföreningen hade aldrig
länge inom yrkesförbunden tolererat
isolerade strider. Den traktade att
genom massutkastningar förlänga,
stridsfronten och därigenom
snabbare-utmatta motståndaren. Vid minsta
konflikt ha vi därför sedan ett
parår tillbaka sett Arbetsgivareföreningen
skyndsamt slunga fram ett ultimatum,,
forcera förhandlingar samt
hotande-svänga lockoutklubban — och
hänsynslöst slå till. då det passade,
ilen denna taktik löpte genom
storstrejken linan ut. Gent emot
järn-bruksarbetarna, vilka förde sin sega.
strid med just en sådan mindre front,
har icke Arbetsgivareföreningen
kunnat tillämpa sitt
lockoututvidg-ningssystem! Dess ekonomiska
verksamhet är vidare baserad på
för-säkringsprincipen — denna
sättes ur funktion, så snart en
jätte-strid utbryter; dess a v t a 1 s p o 1
i-t i k vill vara juridiskt ofelbar, som
endast en f. d. polisman som hr v.
Sydow anstränger sig att synas —
denna avtalspolitik befläckas enligt alla
auktoriteters samstämmiga meningmed
flagranta avtalsbrott
genom de konsekvenser
sympatilockou-ten leder till; enahanda är
förhållandet med det Sydowska patentet till
förhandlingsordning.
Sv. Arbetsgivareföreningen har i
sanning fått pröva på vart
sympatistridernas följder leda: till
lockout-taktikens ineffektivitet,
suspendering av egna stad-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
