Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Under sådana förhållanden, med
tanke på bankväldets tillväxt och
utväxter: jobberiet och icke minst de
stora provisionsvinsterna etc., varmed
bankerna skumma grädden av
industriens vinst, kan det faktum att
svenska folket genom
riksdagen äger landets
sedelutgivande centralbank,
riksbanken, bli av fundamental betydelse
för demokratiens ekonomiska politik.
Det är utom i Sverge endast i
Ryssland och Finland, som staten äger
centralbanker. Genom historiska
förhållanden är ju i Sverge t. o. m.
folkrepresentationen ensam om
äganderätten — blott efter skarpaste
motstånd lyckades konungamakten
1897 driva det dithän, att den numera
utnämner ordf. i styrelsen. I andra
länder har staten rätt att leda och
övervaka centralbanken, men det
privata kapitalet äger den i huvudsak.
Denna unika svenska anordning har
länge varit vissa vederbörande en
nagel i ögat. I det efter hans sinne
omstöpta Sv. Dagbl. kämpade bankir
Ernest Thiel mot 1897 års
riksbanksreform, vilken genom sedelmonopolet
skärpte och stärkte riksbankens
karaktär av centralbank. Med all sin
Nietzscheanism föredrog hr Thiel i
dessa praktiska ting lite mer
jämlikhet framför ”övermännisko"-
idealet i form av en centralbank. Även på
sista tiden har Sv. Dagbl, haft trevare
framme i avsikt att rubba lite på
riksdagens allmakt över riksbanken.
Närmaste anledningen har varit klander
oeh kritik av bankens ledning och
politik. Men månne man ej misstänker
att riksbanken en gång kan varda ett
farligt vapen i en viss
riksdagsmajoritets händer?
Genom sin härskareställning över
industri och handel bli bankerna en
säker mätare på det allmänna
affärsläget inom landet. De äro att likna
vid blodomloppet i samhällskroppen;
till alla dess delar bringa de näring,
men inträda störande komplikationer,
få de fortast febern. Ur denna
synpunkt torde en undersökning av
bankernas känning av
storstrejken vara synnerligen lärorik
som givande den bästa inblicken i
dennas totalverkan i
nationalekonomiskt avseende.
Bankinspektörens rapporter
föreligga nu för augusti och september.
* I beloppet av diskonterade
växlar — den viktigaste grenen av
bankernas utlåningsrörelse — äger
man en god måttstock på
omsättningens livlighet. Växlarna äro
affärsvärldens mest använda kreditmedel,
och de representera särskilt den
större omsättningen, d. v. s.
industrins och grosshandelns avsättning.
Nu voro vid de bägge sista
månadsskiftena i riksbanken de solidariska
bankbolagens och bankaktiebolagens
växlar diskonterade och köpta till
följande belopp i milj. kr.
Inrikes Utrikes
d. 31 aug. 1909: 685 26
” ” ” 1908: 727 23
d. 30 sept. 1909: 688 20
” ” ” 1908: 729 27
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
