Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att också ifråga om allmänna rörelsens
omsättningsmedel, banksedlarna, en
minskning gjorde sig gällande. B
e-loppet utelöpande sedlar
ut-gjorde i milj. kr.
3 1 aug. 1 9 0 9: 172
” ” 1908: 178
3 0 s e p t. 1 9 0 9 : 1 9 6
1908: 197
Skillnaden mellan sedelstocken och
sedelutgivningsrätten utgör
sedel-r e s e r v e n, eller den obegagnade
se-delutgivningsrätten- Sedelreserven
utgjorde d. 31 aug. 1909 71 milj. kr. mot
51 milj. kr. samma tidpunkt i fjol.
D. 30 sept. i år hade dock
sedelreserven sjunkit till 57 milj. kr. mot 42
milj. i fjol.
I förbigående förtjänar dessutom att
antecknas, att bankernas
inlåni n g s r ö r e 1 s e varit stadd i
sjunkande alltsedan d. 31 juli 1909. För
att taga ett par exempel: på s p a
r-lt a s s e r ä k n i n g voro d. 31 juli i
samtliga banker placerade 271 milj.
kr., d. 30 sept. var samma
summa 265 milj. kr. Respektive dato och
belopp voro på depositions- och
kapi t a 1 r ä k n i n g 968 och 961 och
på u p p- och avskrivningsrä
k-n ing 108 och 104, på löpande
räkning 82 och 79, allt miljoner
kr. Således ha bankernas skulder till
allmänheten på dessa konti minskats.
Kontrasten är så mycket märkbarare,
som eljes under 3909 en stegring av
inlåningsrörelsen försports. I och för
sig ligga också .1909 års siffror högre
än de motsvarande för fjolåret.
En annan av riksbankens
rörelse-grenar, nämligen den s. k. c 1 e a r i
n-g e n ger också ett mycket känsligt
utslag av affärslivets intensitet.
Clearing kallas de anordningar, som
riksbanken äger att vidtaga för att
underlätta de betalnings ut-
j ä m n i n g a r, vilka riksbankens
gi-rorörelse nödvändiggör. Denna
clearing försiggår endast vid
huvudkontoret och deltaga däri, förutom
riksbanken, tretton privatbanker med kontor
i Stockholm. Föremål för clearing
äro alltsedan 1907 postremissväxlar
och checkar, antingen dragna på de i
clearingen deltagande bankerna eller
försedda med anteckning att de äro
betalbara hos någon av dessa banker.
Denna clearingens banktekniska
funktion låter den spela rollen av en slags
maximi- och minimitermometer för
omsättningen. Dess siffror äro ej
absoluta uttryck för dennas totala belopp,
men de äro. som man säger,
representativa. Omsättningssummorna för varje
månad, beräknade genom
sammanslagning av både in- och utgående poster,
ge en klar föreställning om de olika
årstidernas åtskillnad ifråga om
af-färsfrekvens. Av följande siffror,
utvisande clearingens omsättning i milj.
kr., framgår mycket tydligt
storstrejkens inverkan:
Under aug. 1909 : 3 2 0
” 1908: 331
” sept. 1909: 3 3 4
” 1908: 349
Härvid är fortfarande att märka att
1908 var ett år av minskad
affärsverksamhet.
Vad- visa nu dessa siffror ? Generellt
kan mot dem anmärkas, att då
bankerna alltid hårdare anlitas mot
slutet av månaderna än annars, följer
därav att det resultat, som grundar sig
på dessa månadsrapporter, mera
närmar sig höjdpunkten än ange
genomsnittssiffran för rörelsen.
Riksbankens veckorapporter företedde också
förhållandevis lägre siffror.
I övrigt kan ur dessa
sammanställningar nog framläsas, att storstrejken
visserligen åstadkommit sådana
störingar i landets finansiella liv, att
bankläget måste kallas abnormt, men
om några slags katastrofala
förhållanden har det inte varit tal. Den
ringa ökningen i beloppet av
diskonterade växlar från ultimo augusti till
ultimo september visar dock hur svårt
affärslivet hade att komma igång igen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
