Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en växel med posten ocli
betalnings-utjämningén sker inom landet. Det
argentinska järnvägsbolaget betalar
det frusna köttet och
Londonimportö-ren den engelska aktieägaren.
Förutsättningen är dock att debetposten i
Argentinas betalningsbalans på
utlandet motsvaras av ett lika stort
kredit-saldo i dess handelsbalans, d. v. s.
genom ökad export. Det argentinska
järnvägsbolagets vinst stannar inte
kvar i landet, bidragande till dess
kapitalbildning, utan måste i form av ett
exportöverskott i agrarprodukter
betalas som ränta på det kapital,
europeiska penningmän nedlagt i detta
argentinska företag.
Med ledning av denna utredning av
begrepp och termer på detta viktiga
nationalekonomiska gebiet skall i en
följande artikel de svenska
han-d e 1 s- och
betalningsbalansernas förhållande till varandra
diskuteras. Vi skola då finna, att
Sverge i detta hänseende intar en i
mångt och mycket bedrövlig
undantagsställning. Det kommer att föra
oss in i själva kärnpunkten av svensk
ekonomisk politik. I belysning av de
siffror, rörande den utländska handeln
och bankväsendet under augusti ocli
september, som förut lämnats, skall vid
en sådan undersökning också
storstrejkens inverkan på svenska
folkhushållningen i dess helhet särskilt
markant framträda.
Gammal radikalism och ny.
Ur ett tal i D. Y. G. av BENGT L1DFORSS.
Vid den radikala studentföreningen
I). Y. G :s i Lund recentiorsfest i
oktober höll Bengt Lidfojss
efterföljande tal. Flera av det moderna
tänkandets och samfundslivets frågor
föras här fram till omprövning och
belysning från många nya synpunkter.
Vi tro därför att Tidens läsare med
intresse och behållning skola taga del
av dessa i bästa mening
kulturfilosofiska reflexioner, som för de flesta äro
nya; ett fåtal, som känner dem genom
”Arbetets” referat, läser nog med
nöje om dem.
Bengt Lidforss började med en
replik till Ileidenstam, vars sensitiva
självkänsla han sårat med några
sanningsord i ”Arbetet” i somras. Han
bemötte Heidenstams uttalanden i den
bekanta intervjun i ”N. D. A. V. L.”,
där den kränkte skalden ansåg
Lidforss tillhöra ”åttiotalets efterblivna
män”. .Detta gav tal. anledning att i
sitt föredrag ”försöka dra upp den
gränslinje, som skiljer det livsdugliga
inom radikalismen från det utlevade,
likgiltigt om detta livsdugliga är
gammalt eller nytt.”
Det finns ett område, fortsatte tal., där
vi radikaler äro mycket illa anskrivna
och som jag därför skall beröra först:
det gäller vårt förhållande till
patriotismen. Gång på gång
hedrar man oss med benämningen
fosterlandsförrädare och söker bevisa,
att verklig patriotism är oförenlig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
