Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
täcka mera än några ”ledares”
lockelser ocli maktspråk!
Det klander som kom gällde icke
storstrejken, utan vissa dess
detaljfrågor : att den icke tillgripits redan ett
år tidigare, att ”den rationella
klyvningen” bort göras annorlunda, att
strejken icke förts med tillräcklig
sam-hällsangripande hänsynslöshet eller att
den icke fått utbryta utan varsel.
Landssekretariatet hade dock så nära
liggande och klart bindande
argumenter att föra fram mot detta tal,
att det måste förbliva verkningslöst
utanför den lilla krets av
ungsocialistiska troende, vilken nog själv
betraktade sig som kongressens surdeg, men
i motsats mot i den bibliska
berättelsen alldeles påtagligt saknade kraft
att genomsyra hela degen. Mot fakta,
som talat ett tydligt språk om att det
var klokt och rätt att anbefalla de
bekanta ”undantagen”, måste ju
också deklamationerna om den segrande
effekt dessa gruppers indragande
skulle ha haft klinga synnerligen ihåliga.
Erfarenheten har ju tvärtom visat, att
det funnits fullt vägande skäl att
undantaga ännu några grupper — men
kongressen, som ej liade att utforma
någon storstrejkens teori, utan pröva
vad som denna gång gjorts, kunde
saklöst lämna för sin del den frågan
å sido, när den i stället gjorde sin plikt
till dagens realitet genom att uttrycka
sin varma medkänsla även med de
stridens offer, vilka av den borgerliga
’ ’samhällssolidariteten ’ ’ oblidkeligt
förföljas och fariseiskt brännmärkas
som moraliskt mindervärdiga
avtals-brytare.
Slutet på granskningen av
jättestridens ledning och Landssekretariatets
hela verksamhet blev sålunda ett fullt
och helt godkännande, utan att ens
votering sattes i fråga. Och det
samma blev resultatet beträffande den rent
ekonomiska förvaltningen: full och
tacksam ansvarsfrihet. Det hade varit
önskvärt att kunna tillägga, att den
debatt, som föregick detta sista beslut,
var ,ett uttryck för kongressens goda
urskiljning. Nu var den tvärtom ett
ganska bedrövligt intyg om att
misstänksamt och hätskt rotande i
skräp-saker på sina håll betraktas som den
främsta proletariska dygden — ett
andligt fattigdomsbevis, som
komprometterar liela den riktning, där slikt
uppammas och framodlas, men som
just därför till all lycka ej kunde
kompromettera mer än motsvarande lilla
flock inom kongressen. Tragikomiskt
blev det lika fullt att finna hela den
kända saftiga fraseologin 0111
”rörelsens förflackning”, om ”påvevälde”
och ”brackighet”, till sist, när det
kom till kritan, upplösa sig i tomt och
falskt skvaller 0111 Landssekretariatets
— möblemang, struntprat som det blott
behövdes ett besök i lokalen för att
reducera till dess totala intighet.
* *
*
Men det var icke nog att kongressen
sålunda ställde sig genom dechargen
helt och fullt solidarisk med dessa
’ ’storstrejksnederlagets generaler ’ ’,
vilkas huvuden ”Dagens Nyheter”
reden för länge sedan såg falla som
försoningsoffer åt det förbittrade folket
— ett gammalt svenskt lynnesdrag,
försäkrade den muntra samtidan. Lika
viktigt var huruvida riktlinjerna för
framtiden skulle läggas i samma anda
som hittills, eller om nya meningar
skulle tränga fram och med dem enligt
sakens natur nya män vid rodret, för
’ en ny kurs.
Kongressen svek även i det fallet
fullständigt våra fienders förhoppnin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
