Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sådan. Han sitter icke ensam vid
presidentbordet, utan liela presidiet gör
honom där sällskap och kontrollerar
jämte honom förhandlingarnas gång.
Det är kongressens förtroenderåd, och
när ordföranden vid en votering eller
dylikt förklarar, att ”byrån” =
presidiet är enig i den eller den
uppfattningen, så har det en viss auktoritativ
betydelse.
Att därigenom i många fall
tidsbesparing vinnes, kan icke sättas i
fråga. Kongressen vet, att icke blott
en enda person tror sig kunna
konstatera det ena eller det andra i
kongress-tekniskt hänseende, utan att det är i
regeln fem personer, som i fråga om
kongressledningen avgiva förslag eller
konstatera fakta. Förtroendet blir
alltså större och faran för att något
misstag göres är naturligtvis också mindre,
än när en enda person får bära hela
arbetets tyngd.
Vid voteringar är ordförandens
ansvar och anspråket på hans duglighet
störst. Det gäller här att utröna
kongressens vilja i det spörsmål, som
varit under behandling.
Den svenska metoden härutinnan
bevarar med ängslig ansvarskänsla
alla demokratiska for m anspråk.
Varje förslag kommer fram till
votering i någon form för att utröna, om
det möjligen har någon utsikt att
antagas av kongressen. Denna får
alltså s j ä 1 v utgallra förslagen,
innan den kan gå till omröstning för att
få ett beslut till stånd.
Denna utgallring går enklare till på
en tysk kongress, där den tillhör p r
e-s i d i e t s uppgifter. På svenska
Landsorganisationens kongress
förelåg t. ex. i fråga om
organisationsformerna om jag icke misstar mig mellan
40 och 50 förslag. Utgallringen genom
kongressen tog naturligtvis tämligen
lång tid i anspråk. Därvid förelågo
tre stora huvudförslag, ett av
Landssekretariatet, ett av Gottfrid
Björklund och ett av Nils Perssou, som vart
för sig, om det bleve antaget, skulle
utmönstra nästan alla andra förslag.
Antog man t. ex. sekretariatets
förslag, om starkare eentralisation, så
hade därmed naturligtvis alla förslag,
som gingo ut på decentralisation eller
status quo, varit avslagna. Segrade
åter Gottfr. Björklunds förslag,
gående ut på decentralisation, så hade
därmed alla status quo- eller
eentralisa-tionsförslag varit avslagna. Och
antog kongressen Nils Perssons förslag
om status quo med utredning, så
undanstökades därmed på en gång alla
andra förslag med undantag av dem.
som ville principiellt fastlägga, i
vilken riktning utredningen skulle gå.
På en tysk kongress skulle denna
votering vara gjord på 2 minuter,
såvida icke namnupprop begärts.
Ordföranden hade efter samråd med
presidiet förs t framställt
NilsPérssonsför-slag till votering, och då detta antogs
hade all.vidare votering varit
obehövlig. Han hade sedan tagit de
principiella förslagen om utredningens
riktlinjer, och därmed hade hela saken
varit undangjord. Att man utan fara
kan överlåta åt presidiet att bedöma
förslagens innebörd, därom torde
man icke behöva tvista. Man väljer
ju dock sina dugligaste män i
presidiet. Och dessutom tillfrågar
ordföranden också i Tyskland först
kongressen, om den accepterar presidiets
föreslagna propositionsordning.
I verkligheten är det alltså endast
fråga om utgallringen bland förslagen.
Och det behöver väl icke vara tu tal
om att ordföranden eller de fem per-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
