Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mål inom den trånga ramen av rent
fysiologiska behov synes vara
förverkligat i och med dessa senares
tillfredsställande. Denna människans egen
ursprungliga själsråhet motsvaras av
samhällsordningens primitivitet. Den
mänskliga Samhällsordningen är ännu
resultatet av den yttre
nödvändighetens ”järnhårda måste”. Det
ekonomiska intresset står i förgrunden,
och den ekonomiska verksamheten får
en direkt avgörande betydelse för
mänskligt liv och mänsklig
verksamhet över huvud taget. Denna
ekonomiens maktställning tar sig uttryck
inom mänskligt medvetenhetsliv i en
förväxling av livets mål och medel, eller
m. a. o. de senare göras till eller
fattas som självändamål, en
uppfattning, från vilken man på många
håll ännu icke lyckats frigöra sig.
Ekonomiens direkta betydelse för
det samhälleliga livet förbytes dock i
och med ekonomiens egen utveckling
i en indirekt sådan. Tyngdpunkten i
det mänskliga livet förflyttas så
småningom från de fysiologiska behovens
område inom kretsen för de högre,
andliga behoven och de arter av
samhällelig verksamhet, dessa framkalla.
Livets mål blir människans
förandligande, den mänskliga
personlighetens stegring från den naturliga
råheten och primitiviteten till detta,
som vi beteckna såsom något mera än
naturen, till detta, som är ett verk av
människans egen värdeskapande kraft
— det rent mänskliga.
Att människan på ett högre
kulturstadium är vida mer oavhängig av
den sakliga naturen än på ett tidigare
och lägre, betyder dock ingalunda, att
hon lyckats lösgöra sig från naturen.
Det betyder endast, att hennes
förhållande till densamma är av en helt an-
nan art än. förut. Det samhälleliga
livet är ej längre ett passivt resultat av
de yttre naturmakternas genom
ekonomiens förmedling despotiskt utövade
inverkan på människan. Samhällsliv
och ekonomisk verksamhet bli mer
oeh mer ett verk av människans
e g e n v i 1 j a, bli ett medel för
uppnåendet av det mål, som den i
värdeskapande förmåga och kraft sig alltjämt
utvecklande människoanden sätter för
sina kulturella strävanden.
Följaktligen måste ock varje
samhällsorganisation bedömas från kul tur
ändamålets synpunkt: dess förmåga och
användbarhet att förverkliga, vad vi
ovan betecknat såsom likets mål: den
mänskliga personlighetens
utveckling.
Målet för allt samhälleligt
handlande måste vara tillfredsställandet av de
mångfaldiga behov, som göra sig
gällande hos de individer, som
tillsammans bilda samhället. Om de
mänskliga behoven sålunda bilda
drivfjädrarna eller motiven för allt
samhälleligt och ekonomiskt handlande, äro de
å andra, sidan till sin natur och
utveckling beroende av samhällets
ekonomiska och sociala organisation och
utvecklingstendenser. De olika
samhällsformerna. äro medel av växlande
användbarhet för de mänskliga
behovens utveckling från omedvetenhetens
till medvetenhetens plan. En historiskt
given samhällsform kan sålunda, där
den i strid med utvecklingens krav på
en omdaning av densamma ännu
kvar-hålles av mäktiga klassintressen,
understödda av den i den mänskliga
naturen djupt rotade konservatismen och
kärleken till allt gammalt och känt,
från att vara en gynnsam form för
såväl den sociala evolutionen som för en
stegring av varje individs personlig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
