- Project Runeberg -  Tiden / Första årgången. 1909 /
149

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hetsvärde, livskrav och
livsförutsättningar, lätt förvandlas till en boja
eller ett hinder för denna utveckling,

. Denna sociala konservatism, dessa
materiella klassintressen, som resa sig
hindrande i vägen för utvecklingen,
få ofta en mäktig bundsförvant i den
religiösa dogmburidenheten. De
yttre naturmakternas despotiska
ge-staltningsförmåga över samhället
avspeglar sig i den vaknande religiösa
föreställningen som en mäktig guds
ingripande i samhällslivet. Det
mänskliga livet ses nu ur en helt annan
synvinkel — från de s, k. ”allra högsta
synpunkterna”. Genom denna
dualistiska klyvning av tillvaron i en
sinnlig, naturlig och en andlig,
övernaturlig, få livets materiella förutsättningar
betydelse endast som medel att uppnå
det sinnliga livets mål. Människan
tankes framleva sitt andliga liv
självständigt vid sidan av sin materiella
tillvaro, vilken saknar allt vitalt
sammanhang med alla högre intressen. Och då
detta andliga liv anses vara av
ojämförligt högre värde, blir från denna
synpunkt hela den materiella
utvecklingen, hushållningsverksamhetens
utvecklingsgrad. det ekonomiska
samhällslivets organisation, allt sådant av
underordnad, för att icke säga av
ingen betydelse. De lägre
samhällsklassernas krav på ett sådant ekonomiskt
tillstånd, som tillförsäkrar varje
individ det minimum av materiellt
välstånd, som är ett nödvändigt underlag
för att individens själsanlag må kunna
n å sin fulla utveckling och stegring,
fördömes nu från denna synpunkt,
vilken själv verkar som en kvai-leva från
människans lägsta kulturstadium,
såsom ”kulturfientlig materialism”, en
alla högre värden neddragande demo-

kratism, en all kultiverad mark
överväxande barbarskog.

Innerst inne vilar detta
betraktelsesätt på en skev värdesättning av själva
människomaterialet, en värdesättning,
som själv är ett resultat av de sociala
maktförhållandena i det givna klass
samhället. De socialt och ekonomiskt
privilegierade samhällsklasserna
betraktas som ett högre människomate^
rial, de underkuvade och tjänande,
genom fattigdomens förslöande inverkan
på en lägre kulturståndpunkt
kvarhåll-na klasserna åter som et.t lägre,
underhaltigt material. Men däri ligger även
en motsägelse. Äger nämligen
ekonomiskt välstånd ingen eller ringa
betydelse för individens egen och därmed
ock för hela mänsklighetens
utveckling, kan ju ej heller ett förverkligande
av ett dylikt välstånd för de lägre
samhällsklasserna innebära någon fara för
kulturens bestånd och
framåtskridande. Då arbetareklassens
emancipations-strävanden, dess arbete att lyfta de
lägre samhällsklasserna till ekonomiskt
välstånd likväl betraktas som ett
attentat, icke allenast mot den
nuvarande samhällsordningen, utan även mot
kulturen, ligger häri således ett tyst
erkännande av den stora betydelse,
som fördelningen av materiella medel
och samhällsordningen äger för det
kulturella framåtskridandet och
härmed för livsstegringen hos varje
enskild individ. Vad som verkligen
hotas genom arbetarklassens allmänna
frammarsch, är just den låga
kulturella ståndpunkt, som nödvändigtvis
måste bliva följden av den skeva och
falska värdesättning av
människomaterialet, vilken framträder i
människornas medvetande som en reflex av
klasssamhällets gynnande av de högre och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:29:54 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1909/0351.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free