Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sikter, inte skulle gå med. I Sverge
drogos oorganiserade, likgiltiga och
”gulingar” med i strejken och höllo
ut över all förväntan. Åsikten att
alla måste vara med i organisationen
innan en masskamp kan vara möjlig
visar sig här vara lika vilseledande
som den syndikalistiska doktrinen om
den lilla elittruppen, som allt beror på.
Kampen leder här till organisation.
En annan invändning var att
hungern genast måste drabba
proletariatet allra hårdast, och att följaktligen
en regering skulle ha lätt spel i att
genom militäriska åtgärder provocera
arbetarna till våldsgärningar. Sverge
har nu visat oss en otroligt hög grad
av fysisk och psykisk uthållighet hos
proletariatet. Vi skulle gärna önska
lära känna detaljer om hur man slagit
sig igenom, ty fisket och
bärplockningen, brödet från Danmark och
pengarna från Tyskland kunde dock
endast lindra den allra värsta nöden. Här
visar sig att, i följd av att varuförråd
finnas, det inte genast inträder någon
allmän hungersnöd, som åtskilliga
trott. Och på samma gång visar sig
också att ett väl organiserat
proletariat även moraliskt står fast och är
okänsligt för provokationer.
Men därmed är icke visat att
mass-strejken skulle vara ett lätt
användbart vapen, som alltid leder till målet.
Ty även den svenska bourgeoisin
visade större förmåga av uthållighet än
man kunnat förutsätta. Den fann sig,
i svåra förluster och betydande intrång
i sin bekvämlighet för att hindra en
allt för hotande ökning av
proletariatets makt.
Naturligtvis förfogar proletariatet
över ännu mycket skarpare
påtryckningsmedel än det i Sverge ansåg
lämpligt att använda. Men i alla
händelser framgår att dess kamp blir allt
mera mödosam och svår, men att på
samma gång proletariatet själv växer
med sina uppgifter. Ingen skulle förr
ha kunnat tilltro en arbetareklass en
så fast disciplin under en gång på
gång förändrad taktisk front, eller en
så fullständig enhetlighet i tanke och
handling. Men så har detta också
medfört att man står orubbad ännu efter
tre månaders kamp.
Socialistisk jordbrukspolitik i teori
och praxis.
För TIDEN av ANDERS ÖRNE.
Den socialistiska
samhällsåskådnin-gen framträder hos sina moderna
grundläggare och målsmän med krav
på giltighet för produktionens hela
område. Den vill visa det arbetande
folkets alla grupper vägen till befrielse
genom överflyttande på samhället av
äganderätten till produktionsmedlen
samt genom förnuftigare organisation
av det mänskliga arbetet och
varuför-delningen.
Trots denna, i teorin, universella
giltighet, har socialismen vunnit verkligt
stora framgångar nästan uteslutande
bland industrins arbetare. Endast
ett relativt obetydligt antal a vde
fackligt organiserade lantarbetarna i norra
Europa ha ådagalagt några mer
djupgående socialistiska tendenser. De
lanthushållningens kroppsarbetare,
som i vårt land utgöra huvudmassan av
klassen: småbrukarna och småbönder-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
