Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tydligt i antal. Stammen av
hemmansägare ocli brukare (manliga
huvudpersoner) befinner sig också i ab-
solut ökning. Dessa utgjorde:
.1855 .................... 213,022
1880 ..................... 247,447
1890 ..................... 254,081
]900 ..................... 261,398
Det egentliga
jordbruksproletariatet i Sverge: backstugusittare, torpare
och statare, minskades däremot under
samma tid högst betydligt i antal och
följaktligen ännu mera procentuellt. *
* *
#
Inför denna utveckling, som i
mitten av förra århundradet ej kunde
förutses, liar i regel nästan över hela
linjen den socialistiska teorins
målsmän blivit stående utan att rätt
fatta dess verklighet och ännu mindre
dess möjlighet och naturlighet. I viss
mån är ju dock, som i det föregående
antytts, fackföreningsrörelsens
höjning av arbetarnas löner och
levnadsstandard orsaken såväl till den som
till den förutgående
utarmningsteorins skeppsbrott. Resultatet har
blivit, att socialismen stått i stort
maktlös inför den moderna agrarpolitikens
problem.
I allmänhet har nian då sökt
komma ifrån svårigheterna genom att
på nutidsprogrammet uppta en rad av
”nyttiga ocli nödiga” reformer av
det slag, som Kautsky förhånar under
namnet bondeskydd (Bauernschutz).
Men ingenstädes har det lyckats sätta
dessa reformsträvanden i samklang
med den marxska socialiseringsteorin,
som av alla riktningar bland moderna
* Se vidare Em.igrationsutredningen.
Bilaga IX: Den jordbruksidkande befolknin-
gen i Sverge 1751—1900.
socialister antagits för industrins del.
Tysklands socialdemokratiska parti
har också resolut vägrat att ge sig in
på ”kompromissens” väg. Det föredrar
att officiellt ståkvarpå60-talets
ståndpunkt i betraktandet av småbruket.
De utredande arbeten i frågan, som
kommit från detta håll, gå med ett par
undantag ut på att teoretiskt bevisa
storbrukets överlägsenhet under alla
förhållanden. Så Kautskys stora verk
”Die Agrarfrage”, som utkommit i
två upplagor. Eduard David,
riksdagsman för Mainz, har gent emot den
förre skrivit ett synnerligen intressant
och sakkunnigt arbete, ”Socialismus
und Landwirtschaft ”, i vars hittills
utkomna första del jordbrukets
driftfråga behandlas. Han går dock nästan
till en motsatt ytterlighet genom att
förklara småbruket i alla avseenden
överlägset. Den del av arbetet, som
skulle behandla det nya p r o g r a
m-m e t, har ännu ej utkommit.
För den ortodoxa riktningen
återstår intet annat än att avbida de
bättre tider för deras åskådning, som
eventuellt kunna komma framdeles.
Ut från deras ståndpunkt är det
omöjligt att bedriva en propaganda, som
lämnar synbara resultat. Först
pro-letarisering, sedan socialism, är deras
orubbliga övertygelse. Och när den
förra — vi erinra ånyo att
proletarise-ring icke utan vidare är liktydig med
en låg och bekymmersam
levnadsstandard — icke synes ha några
påtagliga utsikter för närvarande, får
socialismen vänta.
Redan i inledningen till
föreliggande framställning påpekades de vådor
det nuvarande tillståndet medför för
arbetarrörelsen. — den politiska och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
