Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Slå upp statistiken från 1S61, och Xi
skall finna, att antalet jordägare i England
och Wales ha sammansmält från 10,934
personer år 1851 till 15,066 år 1861, så att
jordäganderättens Koncentration på 10 år
tilltagit med 11 procent, Om förenandet av
all jordegendom i färre händer skulle
fortsätta i denna proportion, så blir utan tvivel
därigenom jordfrågan mycket förenklad.” *
Under sådana omständigheter kunde
Marx nästan förbigå den egentliga
driftfrågan inom jordbruket, Den
behandlas oekså ytterst knapphändigt i
Das Kapital. Stordriftens
överlägsenhet är för Marx ett axiom, och han
.tvivlar icke ett ögonblick på
möjligheten att överflytta de generaliserade
erfarenheterna från industrin till
jordbruket.
Ännu en omständighet har inverkat
till att göra den marxska agrarteorin
främmande, särskilt för oss här i
Sverge.
Den utomordentligt skarpsinniga
utredningen av jordräntans invecklade
problem i tredje bandet av Das
Kapital bär tydliga spår av att vara
skriven ut från specifikt engelska
förhållanden, fastän dess resultat äro fullt
generella. I England härskar arre
n-desystemet, här överväger ä g a
n-derättssystemet. Många av de
synpunkter, som Marx — och efter
honom den ortodoxa skolan — lägger på
jordsocialiseringens problem, äro
starkt influerade av vanan att
betrakta ä g aren och b r u kare n som två
skilda personer.
* *
Mycket har ändrats, sedan Marx
skrev Das Kapital, men mest av allt
jordbruket. I slutet av 1870-talet
* Ur ”Imuguraladresise der Interaatio-ral-a-n
Arbeit-orasscciation”. (Citatet efter E.
David.)
kom den stora, förliärjande krisen för
spannmålsodlingen och tvang den
europeiska lanthushållningen att
delvis slå in på nya banor. Den blev i
högre grad än förut en
”förädlingsindustri”. Då det icke längre lönade
sig att sälja spannmål, förbrukade
man den själv till kreatursfoder och
gick över till odling av rotfrukter och
andra foderväxter i en dittills oanad
Utsträckning. Arbetarerörelsens
upp-blomstring medförde höjda löner och
ökad köpkraft för den mest betydande
konsumentstammen, industriarbetarna.
Erfarenheterna från England pä
1850-talet upprepade sig nu i större
skala över hela Europa. Det gamla
ex-ten siva storbrukets produkter blev o
jämförelsevis billiga, och sådana
livsmedel, i vilkas frambringande det lilla
jordbruket nödvändigt är överlägset,
började ingåimassornaskosthåll.
Kooperationen uppstod och utjämnade
skillnaden i t e k n i s k t och k o
inni er si ellt avseende mellan det
stora och lilla jordbruket. Och så
inträffade det märkliga, att i själva
England, storbrukets förlovade land,
småbruket började återvinna sitt
anseende. Det blev åter rentabelt för
jordägarna att arrendera ut sin jord i
smålotter. Genom att utnyttja
tullfriheten på spannmål och tendensen till
smådrift, svingade sig Danmark på
ett kvarts sekel upp till ett
lanthushållningens föregångsland.
Statistiken kom nu också till och
visade, att en bestämd utveckling mot
jordens uppdelning till en viss grad
kunde iakttagas i alla länder, ehuru
jordbruksbefolkninge n
samtidigt relativt eller t. o. m. absolut
minskades.
I Sverge ha sedan 1865 de
självständiga brukningsdelarna ökats högst be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
