Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mer än vad arbetsgivarna hade
angivit. Arbetarna hade klart för sig att
det gällde allt vad de mödosamt byggt
upp i 30 års tid. I denna förtvivlade
situation stod valet mellan att uppgiva
allt, eller försöka göra motstånd.
Arbetarna valde det senare, och nedlade
arbetet till ett antal av över 200,000
man, så att de tillsammans med de
lockoutade utgjorde omkring 300,000.
I nära fem veckor kämpade dessa en
hård kamp utan understöd annat än åt
de mest nödlidande, och utan att vid
något enda tillfälle överskrida lagens
gränser.
Den 6 sept. tvang nöden arbetarna
att göra en frontförändring i striden,
på så sätt att överenskommelse
träffades med de arbetsgivareföreningar
som ej voro direkt ansvariga för
lockouten, att återupptaga arbetet.
Härigenom kom något över 100.000 i
arbete.
Från den dagen har striden förts
uteslutande mot den arbetsgivareförening
som gjorde lockout (samt mot
Stockholms spårvägsbolag, som föreläde
vanhedrande kontrakt).
Tal. utvecklade vidare hur en del
arbetare, tvungna av nöden, måst återgå
på de hårda villkoren att vid sin heder
lova att ej på något sätt stödja de i
striden kvarstående. De måste svälja
detta beska piller för att kunna
slutligt koncentrera sina krafter på de
ömmaste punkterna. Där fortgår striden,
för att få behålla lönerna och
föreningsrätten. I understöd hade till den 23
okt. utgått c :a 3 miljoner kr. — men
egentligen skulle det ha betalts bortåt
20 milj. Hela världens arbetare ha
emellertid ådagalagt sina varmaste
sympatier: Tyskland, Danmark, Norge,
Finland — tal. nämnde, utom de
bekanta summorna därifrån, även
särskilt de 27,000 kr. det engelska
gruvarbetareförbundet skänkt och de över
50,000 kr. som till början av okt.
ingått från Amerika, huvudsakligen från
skandinaviska källor. Tal. slö.t därpå
som följer:
Vi ha nu uppnått den mest kritiska
punkten, enär arbetsgivarna vänta att
vi skola uppgiva kampen på den grund
att. vi sakna tillräckliga medel att
betala understöd åt våra kamrater.
Detta kommer emellertid ej att ske.
Med stor glädje har jag föregående
vecka erfarit att en av jordens största
arbetareorganisationer, The American
Federation af Labor, som lyckats
skaffa sina medlemmar den högsta
betalning som något lands arbetare har,
lika söm den i stor utsträckning
förverkligat 8 timmars-dagen, två
huvudsynpunkter, som fackföreningarna i
alla länder kämpa för, genom sin
styrelse vidtager åtgärder för att bistå
oss.
A de svenska fackföreningarnas
vägnar ber jag att för det första få tacka
eder högt värderade president mr
Gompers och hans kamrater i
verkställande utskottet, för det initiativ ni
tagit i denna sak. Det är min
förhoppning, ja, övertygelse att denna
kongress på det kraftigaste kommer att
understryka sin styrelses appell till de
anslutna förbunden.
Jag har mig bekant att denna
kongress ej kan giva något direkt anslag
ur kassan, ehuru det skulle vara ytterst
välkommet i den tryckta ställning som
den svenska arbetareklassen nu
befinner sig. Med ett löfte om understöd
givet av denna församling är för oss
mera värt än guld.
Slutligen ber jag att få beklaga att
mr Gompers på sin europeiska resa ej
besökte de skandinaviska länderna och
särskilt Sverge. Men hoppas att nästa
gång American Federation of Labor
sänder en representant till Europa, då
icke Sverge blir uteglömt, vare sig
detta blir mr Gompers eller någon
annan. Och ber jag å de svenska
arbetarnas vägnar på förhand då få hälsa
denne representant välkommen till vårt
land.
Till allra sist ber jag att få
framföra de hjärtligaste välönskningar till
denna kongress från de svenska
organiserade arbetarna.
Tiden n:r 12, 1909
12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
