Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
farenlietskunskapen om människans
anpassningsförmåga för olika
förhållanden. Vanan behärskar henne i hög
grad. Men denna vana kan plötsligt
avbrytas genom ett yttre tvång till en
motsatt vana och det skall snart gå
bra ändå. Själva vanan att man
endast kan komma sig upp på andras
bekostnad, kan säkert tämligen tvärt
avbrytas och människan skall kort
efteråt förundra sig över, att hon haft
en sådan dum vana. En mängd så
kallade språng i utvecklingen äro därför
endast skenbara. Människans hjärna
är på förhand av utvecklingen
preparerad att smidigt förmedla
övergången.
Det egna intresset är visserligen
också en primär allt behärskande
naturmakt hos människan. Men en
mängd, ja man kan säga alla bestående
missförhållanden, för vilkas
bibehållande man skyller på det egna
intresset, hava egentligen sitt ursprung i
dåliga vanor hos det egna intresset. Det
är dessa dåliga vanor, som måste bort,
och då så sker skall det alldeles
säkert gå upp för det egna intresset,
att det har sitt största, ja, enda
verkliga gagn av det förnuftiga och
rättvisa.
För åstadkommande av beslut att
avskaffa dessa ovanor tarvas
emellertid ovillkorligen hjälp av
utvecklingsprocessen. Hjärnorna behöva som
andra kroppsdelar övning. De
utvecklas därigenom också alltmer och lägga
såmedelst ett allt större avstånd
mellan sig och vad man kallat den
förlorade länken. Ju längre man kommer
på den vägen ju större förutsättning
skapas för att de förnuftiga
krafterna i alla människors hjärnor skola
besegra ovanorna. Förnuftet och
rättskänslan måste lämnas vidaste spelrum,
för att befrukta den materialistiska
evolutionen.
* #
#
När nu socialismen föddes ur givna
förhållanden och därigenom tvangs
att tillägna sig en mot dessa
förhållanden svarande teori — för övrigt också
ett bevis på att det reflekterande
förnuftet är en på förhand vunnen
fristående insats i utvecklingen — så
inträffade vad som merendels plägar ske.
De gamla filosofiska skolorna, som
med sitt predikande av förnuftets lära
väckt hjärnorna ur sin tillfälliga
slummer och åstadkommit den största
kända revolutionen, hade förbisett eller,
låtom oss riktigare säga, ännu icke
kunnat nå fram till det mödosamma
arbetet att tina upp även den övriga,
av gammalt förstelnade materian i
samhällslivet. Detta arbete upptogs
med allvar längre fram av
socialismen, under inflytelse av nya faktorer
i samtiden, och man fick då, såsom
ovan framhållits, syn på
utvecklingslärans betydelse i samhällsbildningen.
Men på samma gång upphävde man i
viss del sin egen upptäckt genom att
förneka verklighet och fristående
betydelse av de gamla pioniärernas
för-nuftslära, som dock spelat en så
stor roll i utvecklingen och
fortfarande måste göra det.
Detta är utmärkande för alla
ekonomiska skolor och andra skolor för
övrigt också. De försjunka gärna så i
sin nya upptäckt av det solklara i
samtidens samhällsliv eller viss del
därav, att de upphöja denna upptäckt
att vara det enda företrädesvis
giltiga för alla tider.
I underkännandet av
upplysningstidevarvets landvinningar och
förnuftets fristående betydelse ligger, tror
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
