Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nationalekonomiens ’ ’Robinsonader ’
där t. ex. Ricardos urtidsjägare
resonerar och handlar som en kapitalistisk
företagare. Även modern
nationalekonomi kan icke helt fritagas från
sådana konstruktioner av forna tillstånd,
där kulturmänniskans åskådningar och
känslor utan vidare inlagts i den
primitiva människans själ. Så är
åtminstone förhållandet, då man, såsom väl
flertalet nationalekonomer * antar att
människan har en ursprunglig
oföränderlig ”ekonomisk natur”, som
kommer henne att handla ändamålsenligt
•enligt ”minsta medlets lag”.
Då det nu är just i arbetet, som
denna ändamålsenlighet tar sig uttryck, är
det ju lätt begripligt, att
nationalekonomer, som utgått från denna
förutfattade mening, icke känt något behov
av att utreda arbetets
utvecklingshistoria. Ty är den ”ekonomiska
naturen” oföränderlig, varför skulle då
■arbetet undergått någon väsentlig för- ■
vandling ?
Hur stora inskränkningar denna
åsikt om en konstant ekonomisk
grund-heskatfenhet behöver för att få ett
verkligt sanningsvärde, det borde
ändå. som Biieher påpekat’**, redan ett
betraktande av barnens handlingar ge
vid handen. Barnets förstöringsbegär
är just motsatsen till den ”medfödda”
■ekonomiska naturen.
Vilden brukar ju kallas för ett stort
harn. Så kan han i varje fall
betecknas i detta hänseende.
Ändamålsenlighet är ett begrepp, som icke äger
tillämpning på den, som ej kan
avväga flera synpunkter mot varandra.
Men just denna oförmåga av att hålla
* Så Wagner: Grundlegung der polit.
’Oekonomie I. 1. S. 82.
**Biiclier: Eutstélmng der Yolkswirtshaft.
5:te Auflage. Tifbingen 1906. S. 4.
tvänne tankar samtidigt i
medvetandet framhålles som en av
naturmänniskans karaktäristiska egenskaper.*
Så mycket framgår av den
etnografiska litteraturen, att människans
konstanta ekonomiska natur är en
konstruktion utan stöd i verkligheten.
Detta förhållande ger emellertid en
svår stöt åt tron, att arbetets väsen och
arbetets nutidsform äro kongruenta
begrepp och gör det så mycket
angelägnare att undersöka, om gränsen
mellan arbete och annan verksamhet i alla
tider varit så skarp som nu och legat
där den nu ligger, samt om icke det
v i kalla arbete är en tämligen sen
företeelse.
Huvudkällan för studiet av arbetets
utvecklingshistoria är den etnografiska
litteraturen. Den skrivna historien
omspänner en alltför kort tidrymd för
att tillåta några säkra slutledningar
rörande arbetets äldsta gestaltning.
Och arkeologin ger oss icke en
tillräckligt fyllig bild av förhistoriska
förhållanden. En inblick i
verktygsförrådet ger den, men därav får man
dock endast en osäker och
ofullständig bild av arbetssättet.
Etnografien gör här bättre tjänst, då
den bekantar oss med folk på olika
utvecklingsstadier. Genom etnografiens
område går stora landsvägen till det
sanningens Rom, dit alla våra tanke
vägar böra leda. Men utan avvägar är
den ej. En sådan och den man väl
snarast förvillar sig in på är
föreställningen, att naturfolken skulle stå
naturen nära på det sättet, att de
relativt nyss framgått ur naturens sköte,
äro yngre medlemmar av den
mänskliga familjen. Mot en sådan
föreställning kan icke nog eftertryckligt var-
* Jfr Bticher: Eutsteh. d. Volksw. S. 22.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
