Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kom därifrån, därom torde läsaren
snart bli övertygad.
Arbetsgivareföreningens
förberedelser.
Om det ännu skulle behövas bevis
för att Svenska
Arbetsgivareföreningens aktion mot den svenska
arbetarklassen var långt i förväg förberedd,
så lämnar ’ ’D e u t s e h e
Arbeit-geberzeitung”, organ för
’’Föreningen av de tyska
arbetsgivareförbunden”, sådana tillfyllest. Under
april månad 1909, på en tid alltså,
då man t. o. m. i ledande svenska
fack-föreningskretsar ännu trodde på ett
fredligt förlopp av år 1909, hade detta
blad inne en längre artikelserie om ”de
stora arbetsstriderna i Sverge och
deras biläggning.”*
Denna avhandling, den må nu ha
blivit slutligt formad i Sverge eller
i Tyskland, har i varje fall fått sina
inspirationer från Svenska
Arbetsgivareföreningen. Den utgör en rapport
över 1908 års strider ur
arbetsgivare-synpunkt och förbereder på vad
som komma skall. Uttryckligen
konstateras, att uppgörelsen i 1908 års
stora konflikter icke vore sista
ordet i
Arbetsgivareföreningens mellan hav and en
med arbetarna. Arbetsgivarna
avstodo från generallockouten, ehuru
”denna hade bringat dem en
fullständig, oomtvistlig och alldeles legitim
seger, därför att uppgörelsen själv
betydde en sådan seger”, heter det i
artikeln. Men ännu äro differenserna
så många och stora, att endast en
stor maktstrid kan avgöra
fackföreningarnas full-
ständiga nederlag. Det är
artikelns facit. Och när ”Deutsche Ar-
* De finnas i n:rs 15, 16 oeli 17 av nämnda
blad, daterade -den 11, 18 och 25 april 1909.
beitgeberzeitung” den 1 aug.
meddelade lockoutbeslutets utförande och
storstrejksproklamationen, åberopades
uttryckligen ovan nämnda
framställning. av vilken framgått, att ”sista
ordet ännu icke uttalats i denna sak”.
Svenska Arbetsgivareföreningens
of-ficiöse nöjde sig emellertid icke med
detta hänvisande på den kommande
striden. Han försökte samtidigt att
diskreditera de svenska
arbetarna inför utlandets
arbetsgivare på ett sätt. som förtjänar att
ihågkommas i Sverge. I den första
artikeln, som till största delen sysslar
med hamnarbetarnas strider, heter
det:
Ur de socialistiska
fackorganisatic-nernas arbetsmonopol härflyta de
vanliga konsekvenserna: överdrivna
löneanspråk, vårdslöshet
och lättja i arbetet,
uppstudsighet och olydnad mot
överordnade. (’Aus dem
Ar-beitsmonopol der sozialistischen
Ge-werkschaften ergeben sich die
gewöhn-lichen Konsequenzen: iibertriebene
Gehaltsanspriiche, Nachlässigkeit und
Faulheit in der Arbeit, Aufsässigkeit
und Ungehorsam gegen die
Vorge-setzten.”)
En skarpare och orättvisare dom
över hela Sverges arbetarklass är
knappast tänkbar. Ty att det är
fråga om arbetarklassen generellt,
framgår av uttrycket ”Arbeitsmonopol der
sozialistischen Gewerkscliaften”,
alldeles allmänt således, icke någon
enskild arbetarkår. Det exemplifieras nu
på hamnarbetarna; men man behöver
icke vara mycket hemmastadd i
svenska sociala förhållanden och
publikationer för att också beträffande
hamnarbetarna veta, att det är en grov
lögn, som här framsättes för de tyska
arbetsgivarna, 1880- och 1890-talets
svenska hamnarbetare voro ännu icke
inficierade av de socialistiska fackor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
