Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som borde kunna reda sig- ändå. i
germanska länder gärna insveper sig,
när den skall ut i offentligheten. Han
saknar vidare den offentliga
beskedlighet, som visserligen kapitalismens
främste lätt oeh grundligt kastat över
bord, men som .just de ha all
anledning att befordra hos alla
icke-kapita-lister. Det är denna beskedlighet som
t. ex. förmår en stor del av vårt folk
att hylla kungligheten lika varmt,
även när den platt föraktar folkeis
krav och kränker nationens stolthet.
Det är denna beskedlighet som
fridlyst alla svenska, författare, små och
stora, sedliga och osedliga, utom de få
som ej gå de allmänt trafikerade
vägarna.
Just på grund av denna
beskedlighet utmärkes det svenska lynnet nu
för tiden av en brist på andligt mod.
som står i en både löjlig och
smärtsam motsättning till talet om den 1905
började nya storhetstiden. Måhända,
skulle vi här aldrig få en Dreyfusaffär.
Men den heroism som fyllde den
oskyldigt dömde fransmannens försvarare,
en heroism som trotsade hela den
maktägande folkmeningen, skulle vi
nog ock få leta efter. Den har icke
varit osvensk, men den börjar bli det.
B. L. är långt ifrån objektivt
rättfärdig och långt ifrån verkligt god i
mycket av vad han skriver. Men han har
den brinnande själ, som kan låta
honom, när han blir gripen, sätta allt på
spel för att nedslå en orättvisa, i
vilken även de frisinnade skulle se
”synpunkter” i långa banor, eller för att
hjälpa en vän, även då hjälpen ej har
ringaste möjlighet att inbringa
hjälparen vare sig pengar, makt eller ära.
För min del vill jag icke obetingat
gå i borgen för allt som Bengt
Lid-forss yttrar t. ex. i den märkliga
uppsatsen Barbariets renässan s,
Exempelvis får man nog ej
underskatta den insats den mer frisinnade
överklassen gjorde i kampen mot. Nick
Carter, låt vara att socialdemokratins
ungdom alltid har den ovanskliga
äran att ha börjat. Men man må
akta sig att kalla en författare som
B. L. orättvis, endast därför att hans
ord äro starka. När han skildrat den
tyska unghögerns program: svält och
krig, oeh tillägger: ”varför inte
också tuberkulos oeh syfilis och pest...”,
har han redan blivit sannspådd och det
just där man mest kunde vänta det, i
Svenska Dagbladet. Dess
litteratur-kritiker liar ju rent ut förklarat det
ynkligt att ömkas över att vissa yrken
hos arbetarna alstra tuberkulos.
Svenska unghögern nalkas sin tyska förebild.
Den som skriver detta har flera
gånger klandrat Bengt Lidforss för
personskildringen i hans
stridsskrifter. Här i boken, där han mest
skildrar för honom sympatiska personer,
har just hans kritiska skärpa varit
honom till gagn. En vanlig svensk
hedersman kan med god smak skriva en
minnesruna över en ”snäll”, men
både oduglig och kanske
pliktförgä-ten person, med anlitande av språkets
alla vackra ord och utan skymt av
klander. Frånsett den något
behärskade lidelse för sanningen, som häri
röjes, har detta gjort svenska
minnes-runor och hyllningsartiklar till något
av det tommaste som finns. Svenskar
kunna ej berömma, därför att dé ej
kunna karaktärisera, ty
karaktärise-ring är omöjlig utan åtminstone någon
kritik.
Bengt Lidforss kan det ej falla in att
t. ex. upphöra med kampen mot
författaren Levertin och därmed mot
dennes, av B. L. skadlig befunna,.
åskådning, därför att denne
lysande-ande, vars förtjänster man inser om
ej förr, så när man ser hans
efterträdare, dog en för tidig död. Å andra
sidan bli de personer, som B. L.
verkligen vill övervägande rosa, vare sig
det gäller vetenskapens stormän, som
Darwin och Spencer, eller personliga
vänner och ämbetsbröder, ej blott
ro-sade utan också levandegjorda och
därför — se särskilt uppsatserna ”En
omvänd optimist” oeh
”Proletärpsykologi” — mänskligt gripande.
Även inom idéernas värld är det
mestadels goda makter författaren här
skildrar. Sin på en gång socialistiska
oeh naturvetenskapliga åskådning har
han klarast utvecklat i programtalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
