Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de arbetande klasserna. Det
lagförslag som ”kadetterna” framlagt 0111
att staten skulle köpa upp jord till
böndernas bästa befanns allt för
moderat för den andra duman. Mot detta
gjordes upp ett lagförslag av de 41
du-ma-medlemmar, som tillhörde det
so-cialistiskt-revolutionära partiet, oeh
det fick 10 4 underskrifter. Det gick
kort och gott ut på expropri a-’
t i on av all enskild jord 0 c h
dess överförande i
arbetarklassens händer. Även de
ryska socialdemokraterna fordrade den
tiden i sitt program konfiskation
av alla enskildas gods. Och det finns
inte skuggan av ett tvivel om att
huvudpunkterna i de 104 :s förslag skulle
lia blivit antagna med stort flertal,
därest icke duman innan dess blivit
brutalt upplöst.
Tror man verkligen att en
borger-ligt-demokratisli regim kan uppstå i
ett land, där dylika tendenser frodas ?
Varje sådan regim stöder sig på en
lagstiftande församling, vars
majoritet ligger i händerna på en rik och
inflytelserik bourgeoisi. Denna regim
kan därför endast uppstå i länder,
vilkas produktion tagit ett betydande
uppsving under ledning av kapitalets
representanter. Dessa äro i
verkligheten situationens herrar, ty de ha i sin
makt att bestämma livsvillkoren för
massan och behärska på så sätt den
allmänna rösträtten.
I Ryssland finns ingenting i den
stilen. Borgarklassen är föga talrik,
oeh dess rikedom är ytterst ringa att*
vara i ett land på 140 miljoner
invånare. Vid valen 1906 kunde de stora
industriidkarnas parti (som nu
företrädes av ”oktobristerna”) inte driva
igenom en enda av sina kandidater.
”Kadetterna.” kunde inte spela en
mer eller mindre betydande roll i de
båda första dumorna annat än pä så
sätt att de maskerade sina verkliga
tendenser bakom en ytterligt gående
demokratism. Allmän rösträtt,
ministeransvarighet. fullständig
personlig frihet och tvångsåterköp av en
stor del av den enskilda
jordegendomen voro de viktigaste punkterna på
deras program.
Antag nu att detta program blivit
realiserat, hur hade det då gått med
bourgeoisistaten? O111 med det
valsystem som användes till den andra
duman, då vartenda möte och all
propaganda hindrades, då det var
förbjudet att offentligen försvara
vänsterpartiernas program eller att föreslå
deras mest bekanta män till
kandidater — om trots allt detta den andra
duman visade mera avancerade
tendenser än någon lagstiftande
församling i
bourgeoisi-länderna i hela v ä r 1 d e n, hur
skulle då den församlingen ha sett ut
0111 landet levat under en verklig och
inte bara till skenet konstitutionell
ordning? Och framför allt: hurudan
hade den varit efter fem eller tio år
med fria institutioner?
Däri ligger liela frågan. Och det är
alldeles klart att. så svag som
bourgeoisin är i Ryssland, där
de’nödvändiga förutsättningarna saknas för en
betydande utveckling av den
kapitalistiska industrin, ocli sådan som
andan är hos arbetarmassorna, så ha
enväldet och bourgeoisin inte mer än e n
sak att göra: de måste söka kväva med
våld varje ansats till politisk
frigörelse.
”Kadetternas” roll blir följaktligen
”hans majestäts opposition” oeh alls.
icke ”opposition mot hans majestät”,
som också Miljukov mycket klart
preciserade på lordmayorns bankett. Och
följaktligen blir i Ryssland — hur
underligt det än kan synas —• en
paradoxal samverkan och solidaritet
mellan enväldet, med dess kroniska
belägringstillstånd och med dess
krigsrätter, och de liberala borgerliga
partierna. ett fullkomligt normalt
faktum.”
Det lider intet tvivel att Schichko.
här sätter fingret på en huvudorsak
till att den ryska revolutionen icke
lyckades i första anstormen föra
igenom sin kamp mot tsarväldet. Men
äro verkligen de borgerliga elementen
i Ryssland så betydelselösa mellan
byråkratin och bondeproletariatet som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
