Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
maskinernas användbarhet miuskas
med stigande intensitet.**
Pinnas förutsättningarna för
brödsädesodling i stort — d. v. s. i främsta
rummet relativt höga
spannmålspriser -— då triumferar
maskintekniken även på detta område;
eljes kan den ieke ge kapitalet ett
tillräckligt övertag över de personliga
kvalifikationerna hos
jordbruksarbetarna för att stordriften obetingat
skall gå som segrare ur striden. Hur
nära utvecklingen härvidlag följer
spannmålspriserna, framgår bäst av
Englands exempel. Tendensen mot
storbruk började där göra sig gällande
vid mitten av 1700-talet och fortgick
åtskilligt över 100 år. En blick på de
engelska vetepriserna * under samma
tid, ger utan vidare förklaringen.
Under de fyra senaste 50-årsperioderna
har Englands vetepris i medeltal varit:
1701—1750 .............. 19,98
1751—1800 .............. 26,38
1801—1850 .............. 38,17
1851—1900 .............. 24,68
allt i francs pr 100 kg. Det stora
prisfall, som bidrog att ånyo omkasta
förhållandena mellan stordrift och
smådrift, inträffade under 1880-talet.
Lägst stod priset 1894, då
medelnoteringen för året var blott 12,76 francs
pr 100 kg.
Det har hittills varit en ofrånkomlig
lag för jordbruket i de moderna
samhällena, att den rena brödsädsodlingen
** De intresserade hänvisas till Frams
julnummer 1908, där jag sökt närmare belysa
denna sak.
* De finnas förtecknade från år 1401 till
närvarande tid bl. a. i Gustav Sun
d-bärga ”Aper^us statistiiques
linternatio-naux’ Stockholm 1908. Sid. 345. Från
1672 till 1907 finnes medelpriset angivet för
varje år.
flyttas allt längre från de stora centra
till trakter med billig och jungfrulig
jord, medan närmare industriens och
•handelns kärnpunkter produktionen
av smör, kött, ägg och grönsaker intar
den lediga platsen och blir det
ekonomiskt bärande för driften.
Så länge den för brödsäd lämpliga
jorden ännu ieke är fullt utnyttjad
i de delar av världen, där
jordprisen äro låga och förutsättningarna för
modern maskinteknik finnas, är det
tydligen icke under några
förhållanden att vänta ett omslag i denna det
europeiska jordbrukets utveckling.
Visserligen har det icke fattats
profetior om att ”vetejorden” snart
skulle bli otillräcklig för den stigande
förbrukningen. För ett par år sedan
beräknade prof. S. Tompson, att den
tillgängliga arealen ej räckte för mer
än 666 milj. människor. Antalet av
dem, som nu ha vete till huvudsaklig
brödsäd, uppgår till 585 milj. och ökas
hastigt. Redan 1921 skulle vetebrist
inträda och därmed en väldig
revolution i den ariska världens levnadssätt
och ekonomi.
Såsom vår tyske partivän Max
Schippel visat *, stå sig dock dessa
beräkningar ej inför kritiken. Framför
allt bedrives veteodlingen f. n. så
ex-tensivt i de flesta länder, att
avkastningen vid behov lätteligen kan två- eller
tredubblas.** Minst ett eller två
århundraden torde det därför dröja,
innan vetebrist behöver uppstå, särskilt
om hänsyn tages till det ivriga och
* Sozialistische Monatschefte. Aug. 1908.
S. 979.
** I Danmark avkastar vetet 2,960 kg.
pr hektar, i Storbrittannien .med Irland 2,150,
i Eyssland 670, i Förenta staterna 940, i
Argentina 700, i Sibirien 740. (Apergus
sta-tistiques.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
