Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A. ÖRNE: SOCIALISTISK JORDBRUKSPOLITIK
71
vändningen av samhällets jordtillgång.
Särskilt de moderna småbrukarna,
som med en sällspord entusiasm och en
bergfast övertygelse om arbetets
allmakt gå till sitt värv, böra kunna lära
sig förstå och uppskatta denna
synpunkt, vare sig de äro självägare eller
arrendatorer.
Äganderättens reformering i
riktning av att trygga de små innehavarna
vid torvan och vid frukterna av sitt
arbete, bör givetvis höra till
socialdemokratins uppgifter, om man erkänner
småbruket som en ekonomiskt
tillfredsställande driftförm. Den
nuvarande äganderätten är alldeles
otillräcklig för sådant syfte. Det visar
Norrlands exempel bäst. Även måste
arvslagstiftningen, då det gäller
jordbruksföretag, ändras, och
kreditrefor-mer av djupgående betydelse
genomföras. Så kunde det exempelvis
stadgas, att om ett av- barnen i en
små-brukarfamilj eller någon annan av de
arvsberättigade vill övertaga
jordbruket vid ägarens frånfälle, detta skall
få ske på arrende.
Bätten för de övriga arvingarna att
få ut sin kapitalandel i arvet skulle
sålunda borttagas. Genom att staten
eller en dess egen kreditanstalt
över-toge den egentliga jordräntan, skulle
i ett sådant fall övergången i betydlig
grad underlättas. För de nya
jord-brukslotter, som åstadkommas genom
statshjälp, är det fullständigt oriktigt
att någonsin släppa jordräntan. Där
bör den betryggande besittningsrätten
till kronojord av de skäl, som
tillfyllest utvecklats i socialdemokratiska
riksdagsgruppens motioner i frågan,
komma till uteslutande användning.
* *
Jordreformrörelsen är så till vida
socialistisk, att den vill jordvärdets
socialisering genom jordräntans
indragande till staten. Detta strider
naturligtvis, i den mån det låter sig göra,
icke mot socialdemokratins principer.
Däremot kunna vi icke godkänna, att
man på jordreformhåll anser
äganderätten till jord värdet vara den faktor,
som ensam skulle kunna konstituera
det nya samhället. För de verkliga
socialisterna ligger huvudvikten på
åstadkommandet av en förnuftig o
r-ganisation av produktion och
varufördelning. Som bl. a. Carl
Lindhagen påpekat, skulle jordvärdets
socialisering t. ex. icke kunna förhindra
uppkomsten av dessa anskrämliga och
hälsovådliga förstäder, som nu vuxit
upp under privatkapitalismens hägn,
medan samhället genom direkt
ledning och organisation av
utflyttningen på kort tid förmått skapa något
så utmärkt i sitt slag som den nya
En-skedestaden söder om Stockholm.
Det värsta hindret för
genomförande av jordreformrörelsens
program på landet är dock, synes det mig,
den omständigheten, att det rena
jordvärdet — utan byggnader och
förbättringar — här i landet till allra
största delen redan innehas av en
annan makt än de nominella ägarna,
nämligen kreditgivarna.
Rent formellt sett äro visserligen
hy-poteksbankers och andra
fastighetskre-ditanstalters amorteringslån åt
jordbrukare icke en inlösen av jordvärdet.
Men i realiteten verka de mycket ofta
så. Den årliga amortering, som
stadgas, är jämförelsevis ringa, och det är
vanligt, att låntagaren, så snart
inbetalningarna uppgå till 5 å 10 proc. av
lånets belopp, ansöker om dess
förnyelse till ursprungligt belopp.
Amorteringstiden är numera i allmänhet
mycket lång. ända upp till över 50 år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
