Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A. ÖRNE: SOCIALISTISK JORDBRUKSPOLITIK
73
Det är klart, att något t v å n g till
en sådan avlösning, vilken
naturligtvis bör förbindas med en effektiv skatt
på oförtjänt värdestegring och andra
nödiga garantier, ieke bör finnas,
åtminstone icke för den lille jordägaren.
Säkerligen skulle dock de allra flesta
finna med sin fördel förenligt, att
övergå till det nya systemet och dess
billigare räntor.
Blott beträffande jord, som
utarrenderas av en godsägare åt de egentliga
brukarna, borde ovillkorlig avlösning
kunna stadgas, såvida arrendatorn
fordrar det. Denne skulle då komma
i den tryggare ställning en ”ägare”
av skattelagd samhälls jord alltid
måste få samt eventuellt se sina
avgifter för brukningsrätten minskade.
* *
> *
De nu skildrade åtgärderna kunna
dock, om det så behöves, undanskjutas
till framtiden, såvida jord a
n-skaffningen organiseras av
staten, den tryggade
besittningsrätten införes för
samhällets jordupplåtelser och en del
hävdelagar oeh arvsföljdsreformer
genomdrivas.
Det viktigaste från socialistisk
synpunkt är såsom nämnts icke
ägande-rättsfrågan, utan den socialistiska o
r-ganisationen av produktion och
varufördelning. Detta gäller lika väl
jordbruket som industrin.
Socialdemokratin vill ha till stånd en
samhällsorganisation, där exploatering av
arbetskraften och fördyrandet av
varorna genom mellanhänder icke kan
förekomma, där alla produktiva krafter
kunna utveckla sin fulla effektivitet,
där slumpens verksamhetsområde är
inskränkt till ett minimum, där
solidariteten efterträtt konkurrensen.
Inom industrin är
driftkoncentrationen en kraftig förberedelse för
socialismens tidsålder. I samma
riktning verka de stora
arbetarsammanslutningarnas massuppfostran till
solidaritet. Inom varufördelningen
glänser kooperationen som den förnämsta
ledstjärnan över vägen mot
socialismen, något som numera erkännes,
även av stränga marxister.
Kooperationen kan väl även få en
viss betydelse för industrins
socialisering, men knappast den
avgöran-d e betydelsen. Det finnes nämligen
icke någon ekonomisk nödvändighet,
som så att säga tvingar fram
produk-tionsföreningen på samma sätt
som den moderna maskintekniken,
arbetsfördelningen, den billigare
förvaltningen och marknadens krav
framtvungit stordriften och
kapitalkoncentrationen.
Helt annorlunda ställer sig den
produktiva kooperationen inom
lanthushållningen. Där är den i färd med
att åstadkomma en hel revolution,
minst lika stor som ångmaskinen och
den elektriska kraftöverföringen inom
industrin. Bakom
lanthushållnings-kooperationen ligger ett konstitutivt
behov att nedpressa
produktionskostnaderna och höja varornas kvantitet
och kvalitet, att förbättra
produktionsbetingelserna och med hjälp av
arbetsfördelning utföra sådant, som
kräver speciell utbildning eller
begåvning. Genom jordbrukskooperationen
åstadkommes. närmare besett, e n
djupgående omläggning av
själva driftformen till ett
rationellare och ekonomiskt högre plan.
Till och med i vårt lands, tack vare
spannmålstullarna, jämförelsevis
efterblivna jordbruk omspinner
kooperationen nu ett väldigt fält. Den som
är intresserad av att närmare sätta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
